Orienterare.nu

Tiomila

Orienteringskartan

WOC 2016

SOFT

O-snack

Aktuell tråd

10-milakaveln damklassen

Fundersam 2016-05-16 09:26

I år hade 10-mila lanserat en officiell damklass i 10-milakaveln. Slutresultatet blev 7 startande lag och alla 7 kom i mål och var godkända. Alltså 70 damer som tog sig an utmaningen, och dessutom hade majoriteten av dessa sprungit damkaveln kort tid innan.

Det jag funderar över är hur man kan ha en officiell klass men sen under tävlingen i princip glömma bort den. Någon riktig resultatlista finns inte heller, utan den ligger separat som en pdf. Den bör finnas med som vilken annan klass som helst kan tyckas. Någon prisutdelning fanns inte heller vad jag förstått, och detta var i och för sig ingen chock eftersom det i PM inte ens omnämndes. Prisutdelning för 10-milakaveln var utlyst 8.30 och vid den tiden hade inga damlag gått i mål, men jag antar att det inte ens var meningen att damerna skulle ha nån prisutdelning.

Det var jättekul och bra att det fanns en riktig damklass, men till nästa gång hoppas jag att tävlingen sker på lika villkor och att det behandlas som vilken klass som helst.

Skriv ett inlägg

Skriv ditt inlägg här...

Skriv 1981 i rutan

Inlägg

OJ 2016-06-01 09:22 #123

Svar till inlägg av PE, 2016-06-01 08:02:

Såklart svårt att svara på. Det finns ingen enstaka sak som är lösningen. Allt är hypoteser eftersom det inte testats av mig eller de jag pratat med.
Men ja en del av det är att följa med på sådana resor, jag följde med på några där jag själv kämpade med mig vilket känndes konstigt i början för man kände sig inte välkommen när man anmälde sig men på själva resan var allt kul och bra vilket gav mig energi att försöka vara med på fler resor även om man inte blev medbjuden naturligt.

Det behövs absolut inte en egen ledare, det skall ha räckt med de som var ledare i min klubb (om en klubb bestämmer sig för att ha en egen ledare till en "b-grupp" ser jag dock inget negativt med det. Men jag tycker inte det är krav). Föräldrarna försökte men det är inte riktigt lika attraktivt med föräldrarna som försöker få med en, speciellt i den åldern. Vi försökte också själva med icke orienteringsträffar med bowling, bio etc. vilket höll ihop gruppen lite längre men svårt i längden när man inte umgicks på tävlingar och träningar på samma sätt.

Klubben har börjat arbeta lite mer över åldrarna och de äldre ungdommarna tränar ibland med seniorerna för att skapa en naturligare övergång mellan ungdomsgrupp och elit/seniorgrupp.

PE 2016-06-01 08:02 #122

Svar till inlägg av OJ, 2016-05-31 16:54:

Och vad tror du skulle gjort att alla dessa skulle fortsatt? Hade det räckt med att få följa med på de satsandes resor/läger? Hade ni behövt en ledare som bara tog hand om er? Fanns det ingen av era föräldrar som kunde gjort en jobbinsats där och fått ihop er som inte ville satsa? Hur gör ni nu i er klubb för att inte tappa dessa? Kunde ni gjort något själva för att hålla ihop gruppen? Vad gjorde ni själva när ni märkte att ni inte kände er välkomna? Slutade ni direkt?

Grymt nyfiken på vad du tycker man skulle ha gjort nu när du upplevt detta och pratat med personer från dessa klubbar

OJ 2016-05-31 16:54 #121

Svar till inlägg av PE, 2016-05-31 13:13:

Detta gäller personer från mer än en klubb. Det är 2-3 klubbar utspritt i landet.

OJ 2016-05-31 16:52 #120

Svar till inlägg av nybörjare, 2016-05-31 14:56:

Ja så kan det vara för vissa men eftersom jag talar ur egen erfarenhet samt erfarenheter från de jag pratat med så är det dumt att säga att det inte är klubbkulturen det hänger på. Utan det är ju uppenbart en faktor också. Men såklart inte den enda orsaken. Jag tror inte att det finns en enskild anledning utan det beror på flera faktorer. Där det jag berättar om är en del i det.

PS 2016-05-31 15:41 #119

Svar till inlägg av nybörjare, 2016-05-31 15:07:

Ja, så tillvida att du verkar ifrågasätta att det har med hur klubbarna fungerar internt att göra.

nybörjare 2016-05-31 15:07 #118

Svar till inlägg av PS, 2016-05-31 15:05:

Har det du skriver något att göra med mitt inlägg och det jag svarar på?

PS 2016-05-31 15:05 #117

Svar till inlägg av nybörjare, 2016-05-31 14:56:

Jag förstår precis vad det är "OJ" pratar om men för 15 år sedan hade jag nog inte gjort det. För den som är innanför "glasväggen" är det väldigt svårt att inse att den finns. Det är först när man pratat med folk utanför som man förstår att den finns/funnits. Det beror inte bara på hur bra man är vilken sida om "väggen" man befinner sig utan en hel del andra saker som inställningen och bakgrunden.

nybörjare 2016-05-31 14:56 #116

Svar till inlägg av OJ, 2016-05-31 14:43:

". Istället fråga sig varför blev de andra sakerna mer intressant? Vad är det de kan ge som orienteringen saknar? Vad är det som gjorde att de valde det ena över det andra?"

För mig och jag tror en hel del andra så byter vi aktiviteter lite då och då när vi tröttnat lite och blir intresserade av något nytt. Den första tiden, när lärningskurvan oftast är väldigt brant, tycker jag oftast är den roligaste tiden. Efter ett tag är det vanligt att man inte blir så mycket bättre, man har inte så många nya projekt på gång, känns som att man gör samma sak hela tiden och liknande och om man då för få sig att man vill testa något annat så är det lätt att man gör det.

Så jag tror inte att det nödvändigtsvis är något som för exempel orienteringen saknar som gör att folk får andra intressen utan att man just då tycker att något annat är roligare.

OJ 2016-05-31 14:43 #115

Svar till inlägg av PE, 2016-05-31 14:14:

ca 5 som slutade vid 17, 4 vid 18 och 7 vid 19. Andra intressen är såklart en faktor men alla gillade orientering och genom att det blev ett annat fokus på orienterandet så är det klart att andra intressen blir mer attraktiva.

Att sägga att "andra intressen tog över, det är så det är" tycker jag är tragist. Istället fråga sig varför blev de andra sakerna mer intressant? Vad är det de kan ge som orienteringen saknar? Vad är det som gjorde att de valde det ena över det andra?

Vi vill ju vara en sport där man väljer orienteringen över ex. fotboll, musik, hockey, dator etc. Åt minstone att det är en viktig del av livet att man inte vill släppa det helt.

Nisse 2016-05-31 14:32 #114

Svar till inlägg av PE, 2016-05-31 14:14:

I exemplet med Pans tävling så är det över 30 st i D16 sedan är det 12 st i D18.
Jag har svårt att tro att 18 st samtidigt får andra intressen. Även om några skaffar sig nya intressen så borde det ju också finnas någon 17 åring som vill börja med orientering.

PE 2016-05-31 14:14 #113

Svar till inlägg av Nisse, 2016-05-31 13:32:

Men hur många var det i den historien som OJ berättade? 0.1% av de som slutade vid 17 eller 100%?

Jag tror det finns fler som slutade av anledningen till att de fick andra intressen än att de inte kände sig välkomna. Precis som det ser ut i hela Sverige-idrotten. Tyvärr. :(

Nisse 2016-05-31 13:32 #112

Svar till inlägg av PE, 2016-05-31 13:13:

Kanske fel uttryckt, om det är så att många känner sig exkluderad vid 17 års ålder så finns det ett systemfel då inkomsterna bygger på ideellt arbete.

PE 2016-05-31 13:13 #111

Svar till inlägg av Nisse, 2016-05-31 11:45:

Kan du såga hela sporten på en klubbs historia och säga det är system fel?

Nisse 2016-05-31 11:45 #110

Svar till inlägg av OJ, 2016-05-31 11:33:

Det är ju ganska intressant om det är som du säger. Orientering bygger ju på ideellt arbete och inte på sponsorer. Så det verkar finnas ett system-fel i sporten.

OJ 2016-05-31 11:33 #109

Svar till inlägg av Nisse, 2016-05-31 10:36:

Jag svek orienteringen i större och större grad. Det som fick mig att någorlunda vara kvar var att jag blev inblandad i annat arbete i klubben, vilket inte är en lösning. Men det lyckades hålla mig kvar omkring orienteringen, dock har jag sett flera andra av mina vänner försvinna längs vägen. Den största orsaken som jag och de jag pratat med slutat orientera har ofta varit att det slutar vara inkluderande, det övergår till exkluderande.

Man blir inte medbjuden till träningsläger, tävlingsresor etc. bara för att man inte satsar och då tror de att man inte är intresserad av att följa med. Fokuset skiftas till de som satsar, jag säger inte att det är fel att fokuset ligger på de som satsar men man skall inte glömma bort att peppa andra att följa med. Jag tror att även eliten mår bra av att fler följer med på aktiviteter.

Känner man att man måste kämpa för att få följa med på aktiviteter etc. bara för att man inte satsar så tröttnar man fort och känner sig inte uppskattad. Då är det lätt att lägga av. Nu låter det kanske lite gnälligt och egoistiskt men det är det som jag själv upplevt och många av de vänner som har slutat också har berättat.

Nisse 2016-05-31 10:36 #108

Svar till inlägg av OJ, 2016-05-31 09:33:

Vad var din motivation för att hålla på med orientering som 17 åring.

PS 2016-05-31 10:26 #107

Man måste lära sig att misslyckas tillsammans ...

OJ 2016-05-31 09:33 #106

För mig var det tvärt om, jag gillade inte kavle just för att då blev det prestation framför socialt. Misslyckades jag så sabbade jag för resten i laget.

PS 2016-05-30 17:14 #105

Svar till inlägg av Nisse, 2016-05-30 16:28:

Jag har ju redan tidigare förordat att det borde vara kavlar i samband med SL-helger. Det skulle då bli mer som vårarna på "den gamla goda tiden" när det var dåligt. Allt var nämligen inte dåligt på den tiden ...

Nisse 2016-05-30 16:28 #104

Svar till inlägg av PS, 2016-05-30 15:53:

Om det är en stor motivationsfaktor så är det nog dåligt att det är inga stafetter på våren som har juniorklass och även att man lägger värdetävlingar på samma helger.
Kollar man Stigtomta och Rånäs så är det väldigt få juniorer som springer. Kanske är de juniorer som är på hemmaplan inte så motiverade på att springa stafetter när de som är bäst tävlar någon annanstans.

PS 2016-05-30 15:53 #103

Svar till inlägg av Nisse, 2016-05-30 14:32:

För egen del kan jag ju säga att det till 99% är kavlarna som fått mig att fortsätta tävla genom alla år och så är det nog till största delen fortfarande även om jag kan springa en och annan individuell tävling enbart för att jag är nyfiken på terrängen också. Sedan gillar jag ju att springa i skogen också men helst tillsammans med andra så det är nog lite allmänt socialt även om det kanske är enkelriktat ;-)

Nisse 2016-05-30 14:52 #102

Svar till inlägg av OJ, 2016-05-30 14:37:

Egentligen är orientering en perfekt motionsidrott, men det verkar som man tappar bort dessa mellan 16-40 år.
Hur ser folk på en 18 åring som vill motionera.
Kan man komma till en tävling eller träning som 18 åring utan att någon bedömer om man gjort en bra eller dålig insats eller att man borde träna på ett annat sätt?

nybörjare 2016-05-30 14:47 #101

Svar till inlägg av Nisse, 2016-05-30 13:59:

Jag vet inte exakt hur det är i orientering men tänker mer generellt. I de allra flesta idrotter är det färra kvinliga deltagare och det är också många som slutar innan de är 20.

Vad det första beror tror jag är svårt att svara på då det både kan vara genetiskt eller miljön. Det var inte väldigt länge sedan som kvinnor absolut inte skulle tävla på långa distanser och generellt med könsroller har det hänt rätt mycket de senaste decenierna så det är möjligt att det lägre kvinliga deltagandet beror på samfundet mer en att kvinnor inte vill tävla lika mycket som män.

Att många slutar i den ålderna kan väl bero på andra intressen, trött på idrotter, dårligt med tid, stora krav och mycket annat. Många idrotter verkar iallafall vara opplagda som en elitsatsning där man tränar och tävlar mer och mer och kraven blir större desta äldra man blir (men kanske inte till 75 år). Om man då inte vill träna kanske varje dag och tävla varje helg så blir det lätt att man slutar om det inte finns ett alternativ om att ta träning och tävling mer när det passar en själv.

Min erfarenhet (men vet inte hur det är i orientering) är att många är aktiva som ungdommar, slutar med traditionel idrott innan de är 20 år, idrottar inte alls eller börjar med någon (ofta något relativt oorganiserat som klätring) ny idrott. Sen när de är 30-40 år kommer de på igjen att det är bra att röra sig lite igjen så börjar de tex åka skidor eller springa.

OJ 2016-05-30 14:42 #100

Svar till inlägg av OJ, 2016-05-30 14:37:

En missuppfattning (som jag själv haft) är att det kan bero på att orientering är "töntigt" men den stämpeln finns inte i lika stor grad idag som vi i orienteringen framställer att den är. Visst det är inte världens tuffaste sport men inget som får negativ respons från andra ungdommar.

OJ 2016-05-30 14:37 #99

Svar till inlägg av Nisse, 2016-05-30 13:59:

Det blir andra sociala förutsättningar. Tidigare finns det en mindre skillnad mellan de som "satsar" och de som "luffar runt" den skillnaden blir mer märkbar när klubbarna börjar fokusera träningarna på ett annat sätt och även tävlingarna få ett mer elitfokus.
Många klubbar jobbar inte för att få med personerna som inte satsar att följa med till nu swedish league, kavle, sm etc. Man får helt plötsligt inte tävla på samma sätt med sina vänner och det sociala får mindre fokus.
Sedan är även en faktor att orientering är en stor familjesport, när man sedan börjar flytta till studier etc. så blir det svårare att ta sig ut och orientera.

Det är också en del av livet där man upptäcker andra saker i större utstäckning.

Nisse 2016-05-30 14:32 #98

Svar till inlägg av PS, 2016-05-30 14:06:

När man är äldre måste man ju röra påsig för att överleva, och då är ju orientering ett kul alternativ då man glömmer bort att man rör på sig.
Hur man tänker när man är 17 år har jag glömt bort, men just friskvårdsfaktorn var nog ingen stark drivkraft.

PS 2016-05-30 14:06 #97

Svar till inlägg av Nisse, 2016-05-30 13:59:

Vad tycker du själv eller har du slutat?

Nisse 2016-05-30 13:59 #96

Svar till inlägg av nybörjare , 2016-05-30 11:20:

Kolla tävlingen från Pan-våren.
D16 är större än H16.
Tjejernas stora tapp kommer vid D18 (36=>12) och killarnas vid H20 (32=>17).
Sedan skiljer det bara skiljer 14 löpare mellan H21 och D21.
https://eventor.orientering.se/Events/ResultList?eventId=12018&groupBy=EventClass

Kan det vara så att skillnaden ligger i att tjejerna tidigare förstår att de inte kommer vinna VM?
Vad finns det för anledning att fortsätta med orientering om man inte kan vinna VM?

Zerbembasqwibo 2016-05-30 11:43 #95

Svar till inlägg av nybörjare , 2016-05-30 11:20:

Exakt, H50E! För att inte tala om 75:orna, 100% elit!

nybörjare 2016-05-30 11:20 #94

Om man vill att folk ska fortsätta efter att de är 16-18 år så tror jag man måste sänka kraven och tänka mer motion än elit. Nu vet jag inte hur det är inom just orientering men det vanliga är väl att idrotten blir mer och mer seriös, elit orienterad och med mer obligatoriskt träningoch tävling desto äldra man blir. Om det är så så är det ju inte konstigt att folk slutar när de märker att de inte kommer vinna vm.

Nisse 2016-05-30 11:02 #93

Svar till inlägg av PE, 2016-05-30 09:11:

Precis, men då kanske man inte skall vara så säker som Pär varför tjejer slutar. Även om tjejer är seriösa i skolan så är det många som tränar extremt mycket.
Det finns ju många medeldistans och sprint-tävlingar som man kan springa nuförtiden så jag har svårt att tro att någon slutar med orientering för banlängden.
De flesta nämner bara saker som finns utanför idrotten, vilket jag tror är de minst bidragande.
Jag tror också att de själ som gör att tjejer slutar är samma som för killar, bara att de är mer tydliga.

madcap 2016-05-30 09:13 #92

Svar till inlägg av Nisse, 2016-05-30 08:38:

Kan det vara så att kulturen i Sverige uppmanar killar mer än tjejer att satsa på tävlingar (vilket gör att fler killar blir kvar trots resandet i 18-klassen), medan tjejer mer känner mer press att vara duktiga i skolan (vilket gör att fler tjejer faller ifrån när studenten närmar sig)?

PE 2016-05-30 09:11 #91

Svar till inlägg av Nisse, 2016-05-30 08:38:

Men tänk om det inte är det? ;)

Nisse 2016-05-30 08:38 #90

Svar till inlägg av Pär, 2016-05-28 22:57:

Vad skiljer det från killar? De har ju längre banor. Tänk om det är så att fler fortsätter med längre banor och fler sträckorna?

Pär 2016-05-28 22:57 #89

Redan i 17-18 får ju tjejerna klart för sig att det är SL och kajka runt i landet helg efter helg som gäller på våren om man vill hänga med. Tävla i hemmadistriktet blir liksom beigt. Där försvann hälften. Sen när de blir 19 så krockar vårsäsongen frontalt med studentfirande och slutbetyg. Samtidigt som banorna blir längre. Där försvann hälften av resten. Många har sin topp som 16-åringar och sen går det bara utför ... Men det ÄR ett problem för individen, du klarar hälsa och studier bättre med rejäl träning (och kanske orkar springa nåt längre än str4 i damkavlen).

PS 2016-05-20 16:20 #88

Svar till inlägg av outsider, 2016-05-20 16:02:

Det anmärkningsvärda i just detta fall att det är de enda två gångerna jag känner till att han stämplat fel och att de faktiskt hade ett samband. Han påstår att han var så fixerad vid att kolla kodsiffrorna så att det slog slint. Han dubbelkollade vid kontrollen men inte på kartan ...

outsider 2016-05-20 16:02 #87

Svar till inlägg av PS, 2016-05-20 15:21:

Sannolikheten finns alltid för alla. Frågan är om den inte är mindre nästa gång?
Jo jag känner till fall med upprepade felstämplingar, men det är väl inte lämpligt med namedropping här.

PS 2016-05-20 15:21 #86

Svar till inlägg av outsider, 2016-05-20 14:42:

Men den finns. Fråga GT om ni vet vem det är ;-)

outsider 2016-05-20 14:42 #85

Svar till inlägg av Stafett, 2016-05-20 13:56:

Sannolikheten för att den löpare som stämplar fel, också gör det nästa gång, är nog ganska liten.

Dåligt exempel 2016-05-20 14:14 #84

Svar till inlägg av Stafett, 2016-05-20 13:56:

Det håller jag med om. Sedan finns det fler orsaker till att ett lag blir felstämplat än att man inte läst kodsiffran. Enheter som inte tar, överhoppade kontroller, skador som gör att man bryter mm.

1 2 3

Senast kommenterat

Fredag 19/4

13:12

10-mila Nynäshamn 2024 - tråden om tävlingen