Visa inloggningsformulär
O-snack  

Aktuell tråd

Trög puls

H50  2017-11-05 09:47
Har alltid haft låg vilopuls, 32 som elitlöpare, nu 37 som lat H50 löpare. Märker inga problem med just detta. Däremot går det trögt att få igång pulsen vid träning och tävling. Det går ofte halva banan innan jag får fart på benen trots att jag kämpar och sliter. Verkar som om hjärtats pacemaker inte fattar att musklerna behöver blod.

Känner någon igen mönstret? Är det ett I-landsproblem eller ska man gå till doktorn?

Skriv ett inlägg

 

 

Skriv 1981 i rutan

 
 

Inlägg

Fundersam 2017-11-15 11:30 #30

Svar till inlägg av Tore H55, 2017-11-15 00:06:

Jag har funderat en hel del på detta och testat lite olika upplägg, tex att mest köra "riktigt långa" pass eller att dela upp dem i flera delar. Jag blir aldrig så sliten som när jag tränat tre gånger på en dag och upplevelsen är att det i princip kvittar hur korta de tre tillfällena är, men framför allt att jag blir klart mer sliten då än när jag kör samma träningstid i ett svep. Numer föredrar jag därför att hålla mig till 1-2 pass/dag då jag gjort tolkningen att tiden till återhämtning mellan passen också är väsentlig, och inte enbart hur mycket ett längre pass i sig självt sliter. Högst ovetenskapligt förstås.
Tore H55 2017-11-15 00:06 #29
Re Mccrowley>> Jag tror jag backar på den punkten. Jag tar tillbaka att två korta pass är bättre än ett långpass.
Med många korta träningspass kan man hålla högre fart, man sliter ned mindre på varje träningspass.
Med t.ex hälften så många pass som är dubbelt så långa blir farten lägre och slitaget större.

Invändningen är att det är egentligen samma diskussion som intervaller - tempodistans. Majoriteten tycker att intervaller är effektivare men de som förespråkar tempodistans ger sig inte och diskussionen lever.

Det finns också så många träningsformer att frågan blir vad som har betydelse överhuvudtaget. T.ex Gunilla Svärd, IF Tror, var i landslaget i ca 10 år, minst, fick åtminstone en guldmedalj i stafett. Hon hade kroniska hälseneproblem eller vadmuskelproblem sedan junioråldern och tränade löpning/orientering bara ca 3 tim/v. Plus hon tränade hon på gym och allt möjligt. Jag har för mig att hon inkluderade stretching i träningstider, för hon tyckte stretching var viktigt, och höll träningsmängd 20 tim/v träning. Detta under hela sin landslagskarriär. Nu som D45 hävdar hon sig hyfsat i D21 och ligger 20 på SL rikslistan.

Många i eliten tränar två korta pass de flesta dagarna, men det beror till stor del på att dom vill få in många olika typer av träningspass i veckans schema. Och varva korta högintensiva pass med lågintensiv pass. På -90-talet jobbade alla heltid och sprang ett pass per dag: Ganska långt, ganska tufft, och dom höll samma nivå som dagens elit. Det finns elitorienterare på nivå strax under landslaget som jobbar heltid och tränar på samma sätt. Ganska långt, ganska tufft, varje dag.

Så jag tar tillbaka att två kortplats är bättre än ett långpass.
PS 2017-11-11 20:00 #28

Svar till inlägg av Mr Crowley, 2017-11-11 09:07:

Det beror nog lite på vad man är ute efter och hur mycket man tränar. För den som tränar väldigt mycket och knappt har några vilodagar men heller inte ett heltidsjobb så är det nog definitivt bättre att dela uppträningen i så många pass som möjligt eftersom man blir mindre sliten och får ihop fler timmar och km. Även de personerna brukar dock lägga in enstaka riktigt långa pass ibland eftersom den typen av träning verkar behövas för att få verklig uthållighet. För den som har ett heltidsjobb så tror jag nog att det kan vara bättre med ett rejält långpass hellre än dubbla pass under de flesta helgerna het enkelt för att man annars inte får speciellt mycket tid för annat än träning och då är det nog inte så många som pallar mentalt i långa loppet. Man kan nog inte enbart se till vad som är bäst rent fysiologiskt om man inte är proffs.
Mr Crowley 2017-11-11 09:07 #27

Svar till inlägg av Tore H55, 2017-11-10 21:17:

Det här tyckte jag var intressant.

”Alla vet redan att två korta träningspass per dag är bättre än ett långt träningspass per dag.”

Det har jag aldrig hört förr. Själv kör jag ofta ett tvåtimmars distanspass på helgen. Hade det varit bättre att köra 2x60 min? Eller 75+60? Jag har inbillat mig att ett tvåtimmarspass ger mer. Dock är det enbart vad jag har fått för mig. Har aldrig haft en tränare.

Vill du utveckla?
Nja... 2017-11-11 08:09 #26

Svar till inlägg av Tore H55, 2017-11-10 21:17:

Här har du en abstract på en meta analys som iallafall indikerar att du har rätt kring proteiintag, om du söker.”bevis” alltså. Ingen extra effekt över 1,6 g/kg.

http://bjsm.bmj.com/content/early/2017/08/08/bjsports-2017-097608
Tore H55 2017-11-10 21:17 #25
Re PS: Träning går ut på att slita ned och bygga upp. Det finns olika teorier om hur mycket man ska slita ned muskeln. Ska man avbryta träningen när muskeln fortfarande känns fräsch, är lagom trött, jättetrött eller när det börjar göra ont? Återhämtningen blir naturligtvis kortare ju mindre man sliter på muskeln dvs ju tidigare man avbryter träningen.

Om man tränar så tufft att muskeln blir stel orsakar prostaglandiner och skräp stelheten. Inflammationshämmande mediciner binder prostaglandiner, dvs minskar dom och minskar därför stelhet. Antioxidanter binder skräp och tar bort stelhet och trötthet i musklerna.

Detta ligger bakom teorin att inflammationshämmande mediciner respektive antioxidanter minskar träningseffekten. Den teorin grundar sig på gissningen att stelhet är viktig för träningseffekten.

Detta har dock inte kunnat visas i praktiken. Jag har erfarenhet av många orienterare som behövt inflammationshämmande medicin under kanske en månad och samtidigt har tränat. Ingen har märkt någon påverkan på träningseffekten. Och en banan efter träningen. Bananer innehåller mer vitaminer än de flesta frukter, antioxidanter och en gul lagom mogen banan innehåller 50% fibrer, 25% fruktos som räknas som långsamma kolhydrater och 25% glukos som räknas som snabba kolhydrater. En grön banan innehåller 90% fibrer och en brun övermogen banan 10% fibrer. Fördelningen glukos -fruktos är hälften -hälften.
Om antioxidanter skulle vara dåligt efter träning skulle bananer efter träning vara dåligt, och det är det inte. Bananer är bra efter träning.

Den teori (ej bevisad) jag för fram är att en muskel bara kan ta upp en viss mängd protein och kolhydrater. Gymgrossisten hävdar 20g per dag för ett normalt gympass och 40g per dag om man tränar stenhårt. Kolhydrater: Räkna ut hur många kalorier du förbrukar och ät det som kolhydrater (räkna inte kalorierna i protein eller fett eftersom dom kalorierna inte kan lagras som glykogen). Ät inte mer som återhämtning. Du blir bara tjock. Det är bättre att acceptera att träningen går framåt långsamt. Det tar ett tag att bygga muskler. Om formen är dålig har man tränat för hårt. Det finns inget att vinna med att träna för hårt. Det man vinner på är att acceptera att det tar tid.

Min teori är att man ska träna lagom träningspass. Tränar man för hårt kan muskeln ändå inte bygga upp mer än vad ett lagom träningspass slet ned. Det är bättre att träna många pass. Stelhet och smärta är inget som behövs. Alla vet redan att två korta träningspass per dag är bättre än ett långt träningspass per dag.

Det finns väldigt många aspekter på träning och väldigt många teorier.

Den teorin som står sig bäst är - att den träning som blir av är den bästa träningen.
Det är den teorin som i längden ger bäst resultat - att den träning som blir av är den bästa träningen.
Nja... 2017-11-10 11:06 #24

Svar till inlägg av PS, 2017-11-10 09:13:

Doserna i studien var ju rätt väl tilltagna, och vanlig dosering påverkar inte responsen nämnvärt. Så är det också med varningen för antioxidanter. Man får ta i ordentligt för att komma upp idé nivåer som krävs för att få en försämrad träningseffekt. Studier är studier...
PS 2017-11-10 09:13 #23
Tidigare någon gång i år hörde jag om en forskningsrapport där de kommit fram till att inflammationshämmande medel minskade effekten av muskelträning. Den populärvetenskapliga sammanfattningen var helt enkelt "No pain, no gain" vilket väl i och för sig inte var någon nyhet. Kommentarer på det?
Jo 2017-11-10 09:01 #22

Svar till inlägg av Tore H55, 2017-11-10 00:36:

Tack Tore H55 för ditt svar.
Björn 2017-11-10 08:02 #21

Svar till inlägg av Björn, 2017-11-10 08:01:

0 150 ska vara = 150
Björn 2017-11-10 08:01 #20

Svar till inlägg av Tore H55, 2017-11-10 00:36:

Ibuprofen (t ex Ipren) och Diklofenak (t ex Voltaren) är mer lika än vad de som tar dem är, det kan vara skillnad på individen vad som fungerar bäst.
Mina bekanta, reumatologerna, påstod för några år sedan att Ipren var bäst av alla anti-inflammatoriska värktabletter, de tyckte så då, och det är dom som mest använder dem för ledbesvär.

En skillnad mellan Ipren/Diklofenak är att de finns i olika spann av doserna. Diklofenak har en maxdos på 50mg 3 ggr per dag 0 150mg (säljs receptfritt på 25 mg per tablett), Ipren maxdos 800mg 3 ggr per dag= 2400mg (receptfritt 200 och 400 mg).

Ska man jämföra effekt och biverkningar så ska det vara doser med förväntad motsvarande effekt. Men sedan kan det vara olika på individnivå ändå.
Och det finns biverkningar som inte bara har med hög dos att göra.
Tore H55 2017-11-10 00:39 #19
"Maskera" en skada har tyvärr ordbehandlingen ändrat till "markera"
Tore H55 2017-11-10 00:36 #18
Re Jo
Diklofenak 50 mg är bra mot stela och/eller smärtande muskler. Det har noll effekt på muskelbristningar, t.ex noll effekt på muskelbristning i vadmuskeln. På t.ex knän är Diklofenak såpass starkt att det kan maskera en meniskskada eller lättare artros, förslitning. Nackdelen med Diklofenak är att det kan maskera en skada så man förvärrar skadan. Om man tar Diklofenak dagligen går det ofta bra i en månad men sedan får man ofta magkatarr. En tablett Diklofenak har smärtstillande och inflammationshämmande effekt. Den smärtstillande effekten är oförändrad om man tar Diklofenak lång tid. Den inflammationshämmande effekten ökar för varje tablett tills det gått en månad. När man slutar med Diklofenak sitter den inflammationshämmande effekten kvar ungefär lika länge som man har tagit Diklofenak. Normal behandlingstid Diklofenak 50mg 1 tabl vid behov mot småkrämpor. 1 tablett 3 ggr dagligen i 3-7 dagar vid mindre muskelinflammationer i fötter, knän, höfter, axlar. Stora muskelgrupper som lårets baksida och rygg 1-2v behandlingstid. Obs att lårets baksida ska självläka på 3v så man vinner inte så mycket på att ta Diklofenak. 1 månad tog ledgångsreumatikerna på -90-talet, men nu finns det mycket bättre mediciner för ledgångsreumstiker. Däremot finns det många som har en liten släng av något reumatiskt och inte kvalificerar för att få reumatiska mediciner. Då kan Diklofenak i längre kurer bli aktuell.

Ipren är svagare, gissningsvis halva styrkan. Jag kan inte säga det vetenskapligt, det är min erfarenhet att det är så. Ipren ger nästan aldrig magkatarr, man ska kunna ta Ipren dagligen i ett år. Osäkert om Ipren kan markera en skada.

Alvedon fungerar på ett helt annat sätt än Diklofenak och Ipren, Alvedon går bara till hjärnan och dövar smärtan i hjärnan. Alvedon är klart svagare än Diklofenak och lite svagare än Ipren. Alvedon är för svagt för att kunna markera en skada. Alvedon har bättre effekt än Diklofenak och Ipren på muskelbristningar, där det är en blödning och skada och ingen inflammation. Det räcker dock inte till en muskelbristning i en vadmuskel.

Det går att ta både Alvedon och Diklofenak /Ipren eftersom dom fungerar på olika sätt. Det är meningslöst att ta både Diklofenak och Ipren för dom är för lika.
- - - - -
Det var medicinerna. Sedan är frågan hur man hanterar en skada.
Fakta 1
Det går snabbt att träna muskler, inom 2v ska man märka resultat. Det tar lång tid att träna upp muskelfästen, senfästen, senor. Minst 1 månad, ibland 3 månader.
Fakta 2
När man har tränat en muskel blir den först trött. Då upplever man att den är svag. Exempel. Du springer 20km på förmiddagen. På eftermiddagen vill du springa igen, men orkar inte. Eller du lyfter hantlar. Efter att ha lyft hantlar en stund orkar du inte mer. Muskeln är trött.
Efter det ska muskeln fylla på sina depåer och reparera sig. Muskeln svullnar och blir stel. Kroppen har ett knep för att muskeln snabbt ska bli stark. Det är att förkorta muskeln. Då blir den tjockare. Och även om muskelfibrerna inte har återhämtat sig gör tjockleken på muskeln att den blir stark.
I den sista fasen har muskeln återhämtat sig. Då blir den lång igen och stelheten är borta.

Slutsats: En stram muskel är en muskel som inte har återhämtat sig. En kroniskt stram muskel är en muskel som aldrig återhämtar sig. Den enda lösningen är att träna upp styrkan i muskeln då den klarar belastningen. Man ska alltid tänka att en stram muskel är en svag muskel, som behöver både stretching och träning.
- - - - -
Hantering av skada>>
Exempel: Du ändrar (förbättrar) löptekniken. Efter 2v har du ont i eller runt knäna. En klassiker.
Orsak: Det gick snabbt att träna upp musklerna, tar längre tid att träna upp muskelfästen och senor runt knäna.
Åtgärd alternariv 1) Ta det lugnt med träningen. Gör ändringar försiktigt och långsamt. Låt det ta tid, 1-3 månader.
Åtgärd alternativ 2) Träna på och ta Diklofenak /Ipren /Alvedon. Smärtan är ofarlig. När det gått 1-3 månader behövs inte Diklofenak längre.

Exempel: Du får löparknä, dvs ont i sena på knäts utsida. Du går till sjukgymnast, naprapat och läkare men ingen kan hjälpa dig. Du tar Diklofenak. Resultatet blir att du aldrig blir bättre och till slut har du fått ärrvävnad runt löparknäsenan. Sensmoral. Du måste behandla skadan eller veta att det är ofarligt och går över av sig självt om du ska ta medicin för att döva smärtan. Just löparknä borde dock både sjukgymnaster och naprapater kunna fixa. Går du till läkaren vänder sig hen nog till datorn och börjar googla, och det kan du lika gärna göra själv.

Exempel: Du är gubbe /gumma och har fått gubbvad.
Bedömning: Det svåra med gubbvad är att det ofta orsakas av felbelastning eller fotskada. Vanliga fotskador är instabila fotleder som ökar belastningen på vader och hälsenor. En annan vanlig felbelastning är att löpsteget har försämrats. Man har sjunkit ihop och har inte samma löpsteg som när man var ung.
Behandling: En enkel behandling är att ändra på löpsteget så det inte belastar vadmuskeln, men det vill inte orienterarna. Dom som har gubbvad är som regel dom som springer mycket med vaderna och klarade det när dom var unga och spänstiga men inte när dom blir gamla och sjunker ihop och blir stela. Åtgärd: Se nästa exempel.

Exempel: Du är en gubbe/gumma. När du var yngre än 40 år behövde du aldrig stretcha. Men nu behöver du stretcha mer och mer för varje år.
Bedömning: Dom muskler du har tränat, dom är tränade. Men dom muskler du inte har tränat har tappat i styrka, blivit svaga och nu har du kommit in i en ond cirkel med svaga strama muskler och felbelastningar.
Åtgärd :Här behövs en helrenovering på gym eller friskis och svettis, alla muskler mellan öronen och tårna. Stretching, tabletter, massage mm hjälper bara för stunden.

Sammanfattning: Identifiera skadan. Ge rätt behandling som oftast är träning. Lyckas du inte identifiera skadan så träna allt i hela kroppen. Tabletter bara om du vet att du behandlar skadan eller felet på rätt sätt.
PS 2017-11-09 22:32 #17

Svar till inlägg av H50, 2017-11-09 22:21:

De där värdena var som sagt i min ungdom. Nu vet jag inte riktigt hur det ser ut.
H50 2017-11-09 22:21 #16

Svar till inlägg av PS, 2017-11-09 14:28:

Nej inga märkliga värden. Ett par år sedan senaste mätningen, men lågt som vanligt 120/ nånting.
PS 2017-11-09 14:28 #15

Svar till inlägg av H50, 2017-11-09 13:06:

Har du haft konstiga blodtrycksvärden också? När jag mönstrade tex så hade jag extremt stor skillnad mellan mitt systoliska och diastoliska tryck. Minns inte riktigt men har för mig att det var något i stil med 160/40.
h21 2017-11-09 13:46 #14

Svar till inlägg av H50, 2017-11-09 13:06:

Eller ett gammalt ånglok? Det tar ett tag att få igång maskineriet...
H50 2017-11-09 13:06 #13

Svar till inlägg av Tore H55, 2017-11-08 19:29:

Ha, ha, ja det är sådana reaktioner jag är lite rädd för. Kontrollerade under elittiden hjärtat med ultraljud. Fick besked om extrem slagvolym, eller effektivitet på hjärtat. har alltid också haft låg maxpuls. Har inte testat riktigt idag heller, men över 175 kommer jag knappast.

Jag håller mig undan från läkarvetenskapen ett tag till och fortsätter med kaffet men ska ta åt mig det där om att värma upp bättre. Trögt hjärta, kan det bli ett nytt begrepp? :-)
Jo 2017-11-09 09:27 #12

Svar till inlägg av Tore H55, 2017-11-08 18:51:

Du skriver att man kan ta tex Diklofenak 50 mg före träning.
Hur ofta kan man göra det?
Går det bra med Ipren? I vilken dos?
Som sagt. Hur ofta kan man göra det utan att det gör
mer skada än nytta?
PS 2017-11-08 21:17 #11

Svar till inlägg av H50, 2017-11-08 20:21:

Jag har märkt liknande saker som du. När jag var yngre så kände jag inget större behov av att värma upp men numera kan jag få samma fenomen som du beskriver att det bara tar tvärstopp om jag inte värmt upp ordentligt och fått upp pulsen i normal tävlingspuls. Även jag hade ganska låg vilopuls när jag var yngre och bättre tränad. Inte riktigt så låg som din men jag kunde komma ner i 36 sittande på jobbet om jag slappnade av en stund. När jag sov med pulsband några gånger så brukade pulsen sjunka till 30 innan den plötsligt steg för att sedan åter sjunka. Gissningsvis steg den väl när jag vände mig.
H50 2017-11-08 20:21 #10
Tack för responsen. Jag har testat med pulsklocka och märker att det tar ett bra tag att få igång pulsen. Det tar femton till tjugo minuter men sen flyter det på bra. Kan känna mig riktigt stark efter 30-45 minuter. Gasar jag på i början är det som att jag drar på mig mjölksyra och det blir kämpigt resten av passet.

Förmaksflimmer känns långsökt. Om jag inte alls annars kan märka det, är det då något problem?

Är det onormalt att pulsen blir trög med ökad ålder?
Tore H55 2017-11-08 19:29 #9
Och om du av något skäl åker in på sjukhus, tala om att din normala puls är 37. Gränsen för pacemaker beror på symtom orsakade av låg puls + låg puls. Otränade får symtom vid puls under 50. En otränad har liten hjärtkapacitet och behöver en hög puls för att få tillräcklig blodvolym i omlopp. Du har bra hjärtkapacitet och då behöver hjärtat bara puls 37 för att ge tillräcklig blodvolym i omlopp. Samtidigt har en otränad H50+ inte så hög maxpuls, puls 170, medans du bör ha samma maxpuls som en otränad 30-åring dvs puls190.

Hörde i förra veckan en story om någon orienterare, vet inte vem men det var en veteran-orienterare. Han fick axeln ur led och åkte in till sjukhuset. Dom ville sätta pacemaker på honom. Vet inte hur det slutade.
Tore H55 2017-11-08 19:10 #8
För att upptäcka förmaksflimmer som bara kommer ibland behövs något som förr kallades bandspelar-EKG och nu heter Holter EKG. Surfa på det och kolla bilder. Vad distriktsläkaren gör respektive hjärtläkaren gör beror dels på var i Sverige man bor och dels på hur kunnig läkaren är. Det är ofta fullt möjligt för distriktsläkaren att beställa Holter EKG, men oftast innebär det att distriktsläkaren får EKG inspelningar som distriktsläkaren får bedöma dom själv. Distriktsläkare har bra kompetens och kan bedöma Holter Ekg, men numera är generellt sett bara hälften av läkarna på en vårdcentral distriktsläkare, och den andra hälften läkare under utbildning, utländska läkare som lär sig svenska, eller vikarierande sjukhusläkare. Du kan ha tur att få en vikarierande sjukhusläkare som är duktig på hjärta. Alla medicin -läkare är det.
Tore H55 2017-11-08 18:51 #7
Håller med Pelle S att förmaksflimmer är det första man tänker på. Andra hjärtsjukdomar är inte troliga men möjliga, t.ex lindrig kärlkramp och AV-block. AV-block gör att man inte får upp pulsen, men vare sig kärlkramp eller AV-block blir bättre när man sprungit några km. Struma, den varianten som har låg ämnesomsättning, vitamin B12 brist. Järnbrist. Felet kan också vara benen, eller höfterna, att det är svårt att få fart på benen och därför svårt att få upp pulsen. Isåfall blir du plötsligt i bra form om du tar inflammationshämmande medicin före träning, t.ex Diklofenak 50mg ( receptfritt är det ofta 25mg, isåfall tar du två tabl), muskelinflammation tas bort. En koll hos läkare är nog bra. Gör inte samma misstag som stora delar av Sveriges befolkning att säga att du vill ha en hälsokontroll. Hälsokontroll är en term som betyder en sak för Sveriges befolkning och en helt annan sak för sjukvården. Hälsokontroller tycker sjukvården är företagshälsovård som gör förebyggande hälsoundersökningar. Säg istället att du har lättare hjärtproblem när du springer.

Att man av åldern är trögstartad är möjligt, men det är bra att göra en läkarundersökning. Om du bara är trögstartad pga åldern ska du ändå kunna träna upp konditionen ganska lätt, och det ska snabbt bli bättre av träning.

En viktig fråga är om du har några fler symtom som kan vara ledtrådar.
En viktig fråga är hur stora symtomen är, det verkar som att symtomen är små och då är det något litet vi letar fel efter.
h21 2017-11-05 18:42 #6

Svar till inlägg av H50, 2017-11-05 12:48:

De kan upptäcka vissa fel i vilo-EKG, andra i arbets-EKG och även storleksavvikelser vid ultraljud. Är inte själv läkare så ska inte uttala mig om vad du kan tänkas behöva, men jag själv har gjort både arbets-EKG och ultraljud för att se till att hjärtat är ok.
1981 2017-11-05 16:16 #5
är i samma ålder och också alltid haft låg vilopuls, det jag har noterat vid t ex back-intervall och spinning med pulsklocka är att får aldrig upp pulsen vid första back-intervallen eller första spinning intervallen. Behöver en ordentlig uppvärmning och pulsstegrings moment för att få upp pulsen. Som en gammal "diesel" som behöver varmköras!! Det är därför man helst vill ha minst 2000 m till start nuförtiden;-)
H50 2017-11-05 12:48 #4

Svar till inlägg av h21, 2017-11-05 11:32:

Det kändes som ett råd jag gärna tar till mig. Har alltid också haft låga blodtryck. Fick rådet att röra på mig mera av skolsköterskan, tränade då minst en timma om dagen :-). När jag la av som elitlöpare började jag dricka kaffe! Konsumerar en hel del idag, ett måste före träning. Jo, uppvärmning är nog också bra, jag beskrev mig ju som lat...

Men om nu frun tvingar mig till doktorn, kan man se någonting på ett vanligt vilo-ekg?
h21 2017-11-05 11:32 #3
Med åldern blir det allt svårare att kallstarta - uppvärmning behövs.

Gå till doktorn och enkelt förklara hur det ligger till. Upptäcker de avvikelser i EKG så är det väl bra att känna till dessa i eventuella risktaganden... Kanske skriver de ut koffeintabletter eller linnex-liniment för att väcka igång kroppen snabbare?
H50 2017-11-05 11:24 #2
Ditt råd är alltså doktorn. Bär emot när man känner sig kärnfrisk. Är rädd att en allmänläkare ser stora problem i avvikelser från medelvärden och genast ställer fel diagnos. Vilka mätningar behövs för att svara på dina spekulationer Pelle S?
Pelle S 2017-11-05 10:55 #1
Har du gjort en ordentlig hjärtkoll? Och hur är det med blodtrycket? Kan tänka mig att du har ett förmaksflimmer som innebär att du pytsar lite blod från förmak till kammare mellan de riktiga pulsslagen. Resten får nog Tore H55 eller din läkare hemmavid reda ut.

Senast kommenterat

Tisdag 21/11

15:57

Silly Season 2018

244

 

Måndag 20/11
Söndag 19/11
Lördag 18/11

21:49

Långsträcka

22

 

Torsdag 16/11
Onsdag 15/11

17:14

Sommarstuga

15

 

17:12

Förbundsmötet 2018

136

 

11:30

Trög puls

30

 

Tisdag 14/11

12:39

Pannlampa

36

 

Måndag 13/11

16:06

Swiss final

3

 

12:34

Jobb för orienterare

74

 

Söndag 12/11

17:20

Purple Pen

2

 

Lördag 11/11

17:40

Livelox ligger nere

2

 

Torsdag 9/11

20:08

Omaps (SOFT´s)

30

 

Onsdag 8/11
Lördag 4/11

22:51

O-course

3

 

Tisdag 31/10
Måndag 30/10

16:19

-Arrangemangsreklam-

561

 

Fredag 27/10
Torsdag 26/10

07:25

O-ringen Arvika

1034

 

Onsdag 25/10

08:22

Boende O-Ringen 2018

32

 

Lördag 21/10

11:58

SM 2020 och 2021

6

 

Fredag 20/10

11:39

Landslagskläder

17

 

Torsdag 19/10

08:28

Dokusåpa oringen

29

 

Tisdag 17/10

18:55

Daladubbeln -17

61

 

17:35

O-ringen 2018

0

 

14:55

Swedish league 2018

56

 

Måndag 16/10

12:05

Klubbtält

12

 

Söndag 15/10

16:15

25-manna

322

 

Lördag 14/10

12:01

10mila 2018

49

 

Torsdag 12/10

21:08

ÅH-period

25

 

Tisdag 10/10
Måndag 9/10

23:01

Vi blir fler

102

 

Söndag 8/10
Lördag 7/10

15:02

OL på högskola

29

 

Fredag 6/10

18:21

10Mila 2019

3

 



Arkiv

 
 
 

Logga in på Orienterare.nuStäng