Visa inloggningsformulär
Artiklar  

Stora Tuna 25manna 2010

Stora Tunas framgångsrecept

Borlängeklubben Stora Tuna är en förening med anor. Redan 1964 vann man 10mila första gången och har sedan dess fortsatt varit en av Sveriges mest framgångsrika klubbar.

Publicerad 2012-06-04 08:34 (Uppdaterad 2012-06-09 10:55)

 2 kommentarer

Framgångsrik klubb historisk
På 80-talet tog klubben steget till en absoluta toppen i och med att 21-åriga Annichen Kringstad kom till dem och genast började leverera. Med henne kom en rad andra duktiga löpare som tillsammans vann ett flertal stafetter under de närmast åren, bland annat tog man hela sviten med 10mila, Venla och SM-stafetten.


Högskolan Dalarna bidrog till elitmiljön 

Man hade sedan enstaka duktiga löpare, men inte förrän inledningen på 2000-talet kom man åter upp i samma höga nivå, när Emma Engstrand (senare Claesson) kom till klubben.

Samtidigt anlände ett flertal duktiga löpare till området runt Borlänge för att studera vid Högskolan som kommunen satsat mycket på. Elitmiljön var och är fortfarande mycket viktig vid rekryteringen av unga elitlöpare.


En ung elitgrupp på väg 

Just nu har klubben 32 rankade löpare och sex personer rankade topp-100 i Sverige, där supertalangen Tove Alexandersson står främst. 20-åringen är en ett gott exempel på den unga starka grupp som klubben själva fostrat, där även Joakim och Emil Svensk finns med.

Från eliten trillar det in SM-guld titt som tätt och man har även vunnit damernas 10mila 2008, U10mila 2008 och 2009 i herrklassen och 2010 i damklassen, samt 25manna 2010.


En klubb för alla sorter 

Verksamheten i klubben har alltid varit bred och riktad till både ungdom, elit och motionär. Det har alltid funnits en stark ungdomsverksamhet med allt ifrån Skogslek till teknikträning anpassad för 16-åringar.

- Även om de riktigt stora framgångarna går i vågor har vi alltid haft många ungdomar och slagkraftiga lag på både herr- och damsidan, säger Rikard Claesson, en av de drivande i klubben, som också själv kom dit för elitmiljöns skull.


Arrangemang som ger gemenskap 

Utöver detta har klubben mycket erfarenhet av stora arrangemang vilket har stärkt gemenskapen i klubben och även gett tillskott i kassan. Bland annat skötte man på egen hand hela Student-VM 2010 och i år står klubben för höstens Skol-SM.


God organisation 

En viktig faktor har varit en väl fungerande organisation där många ledare bidrar till planering och genomförande av läger och resor, vilket ger de aktiva goda förutsättningar för att satsa på sin egen träning. Man har också förstärkt med utländska löpare för att behålla motivationen hos löpare som satsar på stafetter, och ambitionen har alltid varit att dessa utländska löpare ska bo på orten i så stor utsträckning som möjligt för att bidra till kvalité i den vardagliga träningen.

Anette Önerud

anette.onerud@alternativet.nu

 

 

Skriv summan av nittionio plus sju i rutan

 
 

Kommentarer

Namn 2012-06-05 13:25 #2
Håller med "Läsaren". Hur får man barn/ungdomar från "icke-orienterande" familjer att börja med orientering? Detta är ett problem även för framgångsrika klubbar som St Tuna Ok där det börjar tunnas ut på ungdomssidan. En annan viktig fråga är hur får man engagerade ledare som är beredda att lägga ner den tid som behövs för att ha en bra och anpassad barn- och ungdomsverksamhet.
Läsaren 2012-06-04 09:21 #1
Bra artikelserie! Kul läsa om St Tuna OK. Funderar lite medan jag läser, St Tuna har ju så många duktiga elit och f.d. elitlöpare och många av junior- och ungdomslöparna är barnfödda i klubben av just f.d. elitlöpare eller så har man sin fostran i en annan klubb.
En sak som kanske skulle visa på graden av en stark egenskap i en klubb, även hos St Tuna OK och de andra klubbarna alternativet nu ska skriva om, är hur man som klubb orkar ta fram egna produkter som inte redan är frälstas barn. Är detta viktigt? Ja, det bör det vara då vi dels matematiskt inte kommer överleva om vi inom sporten inte mäktar med att värva helt nya förmågor/familjer men också det faktum att se skillnaden mellan duktiga och framgångsrika klubbar som St Tuna OK nu är och de lite mindre klubbarna som i många fall förser elitklubbarna med "råmaterial", icke sällan då i förädlat skick. Bägge typer av klubbar behövs! Men jag vet inte om alla kategorierna får den "cred" de borde ha. I en artikelserie som denna kunde man gott lyfta fram en eller två av dessa "farmarklubbar" som det finns gott om i hela landet.
Det är dom banne mig värda!

Senaste artiklarna

Måndag 30/8
Onsdag 3/2
Tisdag 29/12
Lördag 26/12
Onsdag 23/12
Söndag 20/12
Torsdag 17/12
Måndag 14/12
Fredag 11/12
Torsdag 27/2
Måndag 27/1
Torsdag 23/1

10:56

Lördagsstängt

10

 

Söndag 15/9

20:34

Framtidens USM

13

 

Torsdag 28/3
Tisdag 22/1
Torsdag 21/6
Måndag 30/4

22:15

10mila 2018

3

 

Onsdag 25/4
Fredag 23/3
Måndag 12/3
 
 
 

Logga in på Orienterare.nuStäng