Visa inloggningsformulär
Artiklar  

Kritik riktas mot IOF:s höga kostnader

Trots uttalade mål om att engagera fler länder för att sporten ska växa, driver IOF utvecklingen i en riktning som endast ett fåtal länder kan hänga med i.

Publicerad 2013-11-25 05:48 (Uppdaterad 2014-01-12 11:47)

 8 kommentarer

Dyrt deltagande i världscupen
Under 2013 ingick fyra så kallade rundor i världscupen: Nya Zeeland, NORT, VM och finalen i Schweiz. Redan under den första omgången saknades flera av de stora stjärnorna i startfälten, mycket eftersom den långa resan innebar stora kostnader för både individer och landslag.

Även vid Nordic Orienteering Tour (NORT) i Norge/Sverige/Finland avstod många löpare eftersom det även här innebar en stor kostnad att både delta och resa.

För många löpare medför internationella tävlingar stora kostnader eftersom deras verksamhet inte betalas av den enskilda nationen på samma sätt som i exempelvis de nordiska länderna.

Ryske coachen Mikhail Vinogradov skriver på sin blogg om detta och påpekar att deltagande för hans fru Galina Vinogradova på första världscuprundan i Nya Zeeland hade inneburit en kostnad motsvarande en halv årslön för honom, och detta utan att räkna in startavgift, boende, transport och mat.

Kritiska röster från ekonomiskt svagare länder
Från många håll hörs nu kritik mot höga kostnader för deltagande på världscup och VM, både vid enskilda event och för cupen som helhet. Att åka på fyra längre resor varje år, plus träningsläger och förberedelser, blir stora utgifter som enskilda löpare har svårt att hantera, samtidigt som de kanske inte har råd att vara lediga så pass mycket från studier eller jobb.
-  Läs mer: Tjeckiska coachen Radek Novotny skriver om detta

Programmet för 2014 har nyligen offentliggjorts och det innehåller fem rundor, plus EM i Portugal - och samtliga tävlingar ska räknas i den totala världscupen. Detta innebär att endast löpare som har råd att åka på, och blir uttagna till, sex långa dyra resor har en chans på totalsegern.

Utöver detta bör nämnas att orienteringssportens prispengar är i princip obefintliga i jämförelse med andra sporter med motsvarande utbredning. Att vinna VM ger inga pengar, och världscupsegern ger ynka 1250 Euro. För löparna återstår endast att skrapa ihop sin egen finansiering utanför den internationella tävlingsarenan. 

Dessa förhållanden utesluter effektivt alla löpare, oavsett hur bra de är, som representerar länder med svagare ekonomi. Därför motverkar IOF sig själva och sina mål att engagera fler länder i den internationella orienteringen med dessa metoder.



Stora kostnader för arrangörer
Anledningen till de stora kostnaderna är att arrangemangen helt enkelt behöver få in pengar eftersom de i sin tur har mycket stora utgifter. Kostnaderna för en världscup eller ett mästerskap är så pass höga att arrangören i princip inte har några möjligheter att gå med vinst. 

Först och främst ska arrangören betala 60 000 Euro (ca 540 000 kr) direkt till IOF, sedan finns krav på högkvalitativa tävlingar med liveresultat och TV-produktion. En världscuptävling kostar 9000 Euro (80 000 kr)/tävling och har samma höga krav.

Internationella Orienteringsförbundet lever på avgifter
Att IOF kräver dessa höga avgifter från arrangörerna beror på att deras enda inkomstkälla är just avgifter från arrangemang och medlemsländer. Dessa pengar ska finansiera hela det internationella orienteringsförbundet med alla sina kommittéer och möten.
 
Utöver detta förbehåller sig IOF rätten till huvudsponsor på VM, med reklamplats på nummerlappar, podium och diverse andra ytor.
Läs mer om regler och krav för arrangerande av VM

För IOF är det därför inget problem att världscupprogrammet utökas och att samtliga tävlingar måste räknas. För deras del innebär detta endast ökade inkomster. 

Litet intresse för att arrangera
Kort sagt innebär arrangemang av internationella tävlingar en ökad plats i rampljuset, till ett mycket högt pris. Då är det inte så konstigt att IOF länge saknade arrangörer till VM 2017, som till slut hamnade i estniska Otepää.
 
Framöver kommer detta troligen att bli allt mer vanligt, och om inget förändras kommer världscupen att bli en intern uppgörelse mellan Schweiz och de nordiska länderna, med majoriteten av deltävlingarna i just dessa länder.

Källa: Artikel av Mikhail Vinogradov (Rysslands coach)
Källa: Artikel av Radek Novotny (Tjeckiens coach)
Källa: Anvisningar för VM-arrangörer
Läs mer: Anvisningar för världscuparrangörer
Läs mer: Event application forms (IOF)
Läs mer: Värdscupen 2013 - totalresultat
Läs mer: Världscupprogram 2014
Läs mer: "Den nionde guldmedaljens pris" (tidigare artikel från o.nu)

Anette Önerud

anette.onerud@alternativet.nu

 

 

Skriv 1981 i rutan

 
 

Kommentarer

Finland 2013 2013-12-12 08:35 #8
Arrangörs föreningen hotas av konkurs, skulder 150.000 € efter årets arrangemang trots 10.000 deltagare i publiktävlingen.
http://www.sotkamolehti.fi/Urheilu/1194859744698/artikkeli/jattitappio+uhkaa+jymya+suunnistuksen+mm-kisoista.html

http://www.sotkamolehti.fi/Urheilu/1194859982388/artikkeli/jopa+konkurssi+jymyn+uhkana.html
troligen frågan om avgifter till Finska orienteringsförbundet och kajana orienteringsvecka
Hans Werp 2013-11-27 14:30 #7
Man bør ikke svare på anonymt trams.
O-verden var kanskje ikke så veldig annerledes i 1989 enn i dag. Sovjet(rysserna) var på plass allerede i VM i Frankrike i 1987. Alida Abola Sovjetunionen tok bronse i VM i Skøvde 1989. Alexeev ble nummer fem? i herreklassen.
Saken er at man har laget mye rundt som koster. TV-sendinger som bare 2-3 land kjøper osv. Orienteringslederne lever i sin egen verden der de innbiller seg at OL kan komme til OS. Dit kommer vi aldri.
Hvorfor ikke prioritere det vi kan få til, gode o-konkurranser som alle nasjonene har råd til å være med på? Nylig var det Nordisk i terrengløp på Island. Heidi Mårtensson vant juniorklassen. I friidrett som er en mye større idrett kan de ha et nordisk mesterskap. Ikk ei orientering.
For vi skal bli en verdensidrett og da er det ikke plass for nordisk forbrødring lenger.
Jeg har sluttet å ta orienteringslederne på alvor.
Det var tider det 2013-11-26 19:04 #6
Sverige, Norge, Finland och någon enstaka främmande fågel från Schweiz och Ungern. På den tiden visste man vad orientering handlade om. Nu är det en massa trams med en massa andra fåglar. Fransmän och ryssar som tror de kan orienterare. Nej, säkra orienteringssporten till de nordiska länderna. Som tur är har Siv tagit plats i norska regeringen. Hon stöttar oss nordbor. Rör inte vår sport!
Åmål 2013-11-26 12:19 #5
Fantastisk terräng i Långserud:

http://www.domarstigen.se/doma/show_map.php?user=palmis&map=1144
Hans Werp 2013-11-26 10:40 #4
Når jeg registrerer situasjonen som har oppstått internasjonalt, tenker jeg av og til på en utvidet nordisk landskamp på Långserud vest for Karlstad i Värmland våren 1989. Det var en slags "forøvning" til VM i Skøvde. Landskamptropper, antagelig 9 fra hver av de fire nordiske nasjonene pluss at Sveits var invitert. Jeg var der som journalist.
Det var en flott konkurranse, et interessant og detaljrikt terreng, en bra karta signert Skalstad og verdige vinnere, Ragnhild Bente Andersen (vant foran Skogum) og Håvard Tveite. Jeg har et foto av de beste i hereklassen stilt opp på rad, det var den tidens storheter, Tveite, Sallinen, Flümann, Thon, Wehlin osv.
Jeg vil karakterisere det som stor idrott, et av mine virkelige gode minner som o-journalist. Dagen etter var det stafett i Säffle.
Det kostet antagelig ikke mye å arrangere, heller ikke å delta, men minneverdig var det altså for meg. Antagelig også for de andre som var til stede. Og det var faktisk en del.

Hvor har våre ledere ført o-sporten?
Hans Werp 2013-11-26 10:40 #3
Når jeg registrerer situasjonen som har oppstått internasjonalt, tenker jeg av og til på en utvidet nordisk landskamp på Långserud vest for Karlstad i Värmland våren 1989. Det var en slags "forøvning" til VM i Skøvde. Landskamptropper, antagelig 9 fra hver av de fire nordiske nasjonene pluss at Sveits var invitert. Jeg var der som journalist.
Det var en flott konkurranse, et interessant og detaljrikt terreng, en bra karta signert Skalstad og verdige vinnere, Ragnhild Bente Andersen (vant foran Skogum) og Håvard Tveite. Jeg har et foto av de beste i hereklassen stilt opp på rad, det var den tidens storheter, Tveite, Sallinen, Flümann, Thon, Wehlin osv.
Jeg vil karakterisere det som stor idrott, et av mine virkelige gode minner som o-journalist. Dagen etter var det stafett i Säffle.
Det kostet antagelig ikke mye å arrangere, heller ikke å delta, men minneverdig var det altså for meg. Antagelig også for de andre som var til stede. Og det var faktisk en del.

Hvor har våre ledere ført o-sporten?
1973 2013-11-25 11:02 #2
:-) Det är faktiskt bra genomtänkt att ha världscupen för att tröttna ur de som har råd. Fran nio vinnare av individuella medaljer för herrerna iår bara tre språng hela världscupen (Bergmann, Leandersson, Boström). Därimot hoppade resten över VC (Lakanen, Novikov, 2xGueorgiou, Fraser) eller språng bara vc-finalen på vägen hem från Italien (Bertuks). Samma sak i staffett: 2/3 delar av alla medaljer gick till såna som inte språng världscupen (Novikov, Novikov, Tsvetkov, Ushkvarok, Kratov, Sherbakov).
Det förväntas att Världcupens betydelse minskar vidare med den nya regeln att alla tävlingar ska inga in den sammanlagda resultaten. Då blir det väl allt vanligare att man skriver sånt
http://www.25manna.nu/v%C3%A4rldens-b%C3%A4sta-simone-niggli-anm%C3%A4ld-till-25mannakorten/ en drygt vecka efter Matthias Kyburz vann Världscupen 2013
1981 2013-11-25 08:59 #1
Problemt finns väl i Sverige också. Det är jui stort sett bara storstäder som kan arrangera NORT med tanke på tv-produktion och att arrangören måste dra in sponsorpengar. De summorna finns inte ute i mindre städer.

Senaste artiklarna

Torsdag 15/6
Onsdag 14/6
Torsdag 8/6
Söndag 30/4
Onsdag 5/4
Tisdag 28/3
Tisdag 21/2
Fredag 2/12
Fredag 16/9
Söndag 4/9
Tisdag 2/8
Måndag 20/6
Söndag 15/5
Torsdag 28/4
Söndag 24/4
Torsdag 21/4
Lördag 16/4
Söndag 13/3
 
 
 

Logga in på Orienterare.nuStäng