Orienterare.nu

Tiomila

Orienteringskartan

WOC 2016

SOFT

O-snack

Aktuell tråd

Hjälpkurvor i överflöd

Adrian 2011-08-19 19:48

O-Ringen-tidningen som kom i brevlådan idag innehöll några kartprover för områdena som väntar på O-Ringen 2012. Generellt ser det bra ut men jag fastnade för kartprovet från Nyårsåsen.

Så här ser det ut: http://i54.tinypic.com/js0kjm.gif

Varför så mycket hjälpkurvor? Enligt mig gör det bara kartan svårare att läsa och höjdskillnaderna blir missvisande. Om det verkligen behövs hjälpkurvor mellan varje höjdkurva kan man väl lika gärna göra kartan med 2,5 m ekvidistans!

Exempelvis trejde hjälpkurvan uppifrån, vad säger den oss som inte kurvan under kunde sagt med en lite mer markerad sänka?

I artikeln under kartan står att "kartan är helt nyframställd med den nya tekniken". Jag förmodar att det är laserscannat grundmaterial och gps. Fast vi har hjälpmedel för att lägga in minsta lilla sänka så tycker jag det är viktigt att hålla igen på plottret. Springandes med kartan i 15000-del tror jag inte det är många som kan läsa på alla dessa små kurvor. Bättre då att framhäva helhetsbilden.

En annan sak som påverkar läsbarheten är hur kurvorna är ritade. Som det ser ut här så har inte kurvverktyget använts utan allt är är ritat med punkter vilket ger ett hackigt och kantigt intryck.

Jag tog mig friheten att rita om kartutsnittet och tog bort de detaljer jag tror man kan vara utan. Jag har inte varit i terrängen men jag gissar att kartan skulle kunna förenklas ungefär såhär: http://i54.tinypic.com/xpmsm1.gif

Vad tycker ni? Är det bara jag som stör mig på det här gödslandet av små bruna streck?

Skriv ett inlägg

Skriv ditt inlägg här...

Skriv 1981 i rutan

Inlägg

PS 2012-11-13 23:34 #59

Svar till inlägg av OL, 2012-11-13 20:45:

Hittade tidningen på nätet och tror jag vet vilket kartklipp du syftar på och det finns väl några hjälpkurvor i västra delen som man spontant tycker kunde generaliseras bort men det är ju svårt att säga utan att ha varit där. Följer man kartnormen så får man ju inte glida speciellt mycket med helkurvorna heller.

5 meters ekvidistans plus hjälpkurvor ger bättre kartor än 2.5 meters ekvidistans utan hjälpkurvor. Hjälpkurvorna kan man lägga där de bäst behövs och bryta när som helst. Kartan behöver bara bli hårt belastad där detaljerna i terrängen verkligen finns.

Kurbits 2012-11-13 20:48 #58

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2011-08-21 14:34:

http://momap.se/ Detta program är överlägset alla andra och klarar av bezierkurvor utan problem. Du har i stort sätt en färdig karta när du kommer hem, endast små justeringar krävs i ocad efteråt. Övning ger förstås färdighet.

OL 2012-11-13 20:45 #57

Svar till inlägg av PS, 2012-11-12 17:09:

Kollade i o-ringen tidningen 2013 nr 4 igen och undrar ändå om det inte blir lite överdrivet med bruna streck pga laserskannade grundmaterial. Ok, det är bara prov på delar av kartorna. Ett av proven sträcker sig över en pass (kanske 200 x 500 m) och sedan ner igen, totalt 13 kurvor upp och ner. Hittar mellan dessa 12 mellanrum totalt 8 st längre hjälpkurvor (varav många löper parallellt) och endast ett mellanrum (av 12) helt utan hjälpkurva. Av de kartproven som visas är två av kartritarna mer kända, i alla fall för mig. De är också de som verkar vara flitigast med hjälpkurvor. Kanske bara köpa läget att så kommer det att se ut framöver? Lättläst i fart; nja, exakt; ja, nödvändigt; diskuteras i denna tråd, dags att avskaffa 5 m ekvidistans; kanske? För mig personligen kommer det nog funka ändå och skall bli kul att springa i Boden. Kanske borde specialträna att springa upp på små 2,5 m platåer i backarna för säkerhets skull (hur jag nu skall hitta dem i verkligheten ;-).

Känd kartritare 2012-11-12 17:35 #56

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2012-11-12 17:31:

Nej, med "flack terräng" menar jag självklart terräng som är flackare än kanten, inte något som är pannkaksplatt.

Zerbembasqwibo 2012-11-12 17:31 #55

Svar till inlägg av Känd kartritare, 2012-11-12 17:18:

Jag glömde ju säga att jag avser tydlig kant i annars konstant lutande sluttning. Ändrar det ditt svar?

Känd kartritare 2012-11-12 17:18 #54

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2012-11-12 16:53:

Inte alls naturligtvis. Om du hittar en "tydlig kant" i terrängen och det inte finns några hjälpkurvor på kartan så vet du ju att du är exakt på kurvan. Med laserscannade grundmaterial hoppas jag rentav att de flesta kartritare alltid tar chansen att flytta en helkurva lite upp eller ner och lägger den på en "kant" i stället för mitt i den flacka terrängen där det är matematiskt-topologiskt korrekt att ha den. På så sätt slipper vi en massa onödiga hjälpkurvor också. Eftersom kontrollpunkten "tydlig kant" inte är något vi normalt sett sysslar med inom orienteringssporten så har du ju heller aldrig något behov av att enbart utifrån kartan kunna avgöra om det finns "tydliga kanter" i terrängen.

(Riktigt tydliga "kanter" ritas naturligtvis med helkurva + en förstärkande hjälpkurva, men då snackar vi om höjdskillnader på 4-5 meter eller mer.)

PS 2012-11-12 17:14 #53

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2012-11-12 16:53:

Ett vanligare problem brukar vara var man ska göra av en helkurva när en distinkt formation övergår i "flumflack" sänka och sedan in i en ny distinkt formation. Problemet är alltså att få till något som orienteraren tolkar som en "flumkurva" :-)

PS 2012-11-12 17:09 #52

Svar till inlägg av OL, 2012-11-12 16:28:

Det är bara "skräckexempel" som man kan säga något om utan att ha varit i terrängen. Om man har långa sträckor som löper parallellt mellan kurvorna näst intill systematiskt utan några detaljer så finns det ju anledning att misstänka att det inte har lagts någon större kraft på att avgöra var de behövs och inte men oftast är det ju inte så och framför allt inte på de kartprov jag har sett från 2013. Kartorna från nyårsåsen kan väl knappast vara från "senaste O-ringen tidningen" som du skrev om nedan eller är det någon form av uppföljning från i somras? Vad beträffar kartproven ovan så har väl de diskuterats för länge sedan och de flesta hjälpkurvorna tycker jag tillför infomation som mycket väl kan vara helt avgörande för kartförståelsen. Några kurvor verkar däremot vara lite onödigt långa och mellanrummen är illa placerade. Vet dock inte hur kartan såg ut i sitt slutgiltiga skick. Reagerar däremot på att flera ytor verkar underskrida minimimåtten.

Zerbembasqwibo 2012-11-12 16:53 #51

Svar till inlägg av OL, 2012-11-12 16:28:

Jag känner en kartritare som påhejar hjälpkurvor mellan vanliga kurvor för att markera "tydlig kant". Frågan är hur en tydlig kant som råkar hamna mitt på den vanliga kurvan i så fall ska ritas?

OL 2012-11-12 16:28 #50

Svar till inlägg av PS, 2012-11-10 00:05:

Det är väl inte "skräckexempel" vi diskuterar i tråden utan nutida kvalitetskartor? Tycker att trådskaparen visade på tydliga problem med länkarna ovan från Nyårsåsen. I flack terräng behövs det hjälpkurvor, väl avvägda mot läsbarhet. Uppe på stora höjder likaså, förr hade man varierande ekvidistans i Stockholm för att fixa detta. Men igen, finns behov mellan huvudkurvor utan minsta hjälpkurvsås/sänka utritad. Min tolkning är att det är en tydlig kant mellan huvudkurvorna i så fall. Tvivlar på att denna typ av höjdskillnad verkligen finns så ofta i terrängen som det redovisas med nya typen av grundmaterial.

madcap 2012-11-12 10:08 #49

Svar till inlägg av Mad Man, 2012-11-12 09:59:

Jag som trodde det var tvärtom. Jag minns att jag under O-Ringen 2011 förvånades lite när en elitlöpare (kan ha varit Peter Öberg eller Mats Troeng) under speakerintervjun efter målgång uttryckte att han gillade så detaljrik terräng som det var där då det gav möjlighet att veta exakt var man var hela tiden. Jag, som är ganska långt från elitlöpare, generaliserade under samma etapp alldeles för mycket och bommade eftersom jag inte orkade läsa alla detaljer.

Mad Man 2012-11-12 09:59 #48

Svar till inlägg av OL, 2012-11-09 10:09:

Det är möjligt att det är sant, men jag blir i alla fall lite orolig när kartritaren resonerar på följande sätt:
"Elitlöpare i full fart noterar bara en bråkdel av det vi lagt in på kartan -de läster bara det han eller hon behöver. Nu är inte alla elitlöpare, så de övriga är glada att få en detaljerad karta i handen, där de kan se var de befinner sig".

PS 2012-11-10 00:05 #47

Svar till inlägg av OL, 2012-11-09 10:09:

Om du syftar på 2013 så hade jag svårrt att hitta några skräckexempel. Har du någon länk?

OL 2012-11-09 10:09 #46

Svar till inlägg av PS, 2012-11-08 22:26:

Det är bra att du tar parti för kartritarna. Jag har inget emot dem heller. Tror tyvärr att bristen på dem kommer att begränsa sporten på ett tråkigt sätt i framtiden. Men, om du ser på kartproven från O-ringens hemsida med storkuperad detaljfattig terräng finns en del exempel på "nästan alltid". För mig ser dessa mer ut som partiella 2,5 m ekvidistans områden där hjälpkurvorna går parallellt med huvudkurvona. Det är inte första gången man ser detta.

PS 2012-11-08 22:26 #45

Svar till inlägg av OL, 2012-11-08 14:47:

De tillför nästan alltid något och svårigheten är snarare att bedöma om det är möjligt att utelämna dem utan att kartan blir obegriplig. Det största problemet är ofta att undvika mer än en kurva mellan helkurvorna. Alla vana orienterare borde prova kartritning. Nu när många klubbar beställer lasermaterial så rekommenderar jag att man beställer material även över områden där det kanske aldrig kan bli aktuellt att tävla (tex på grund av trilskande markägare och jägare). I dessa områden kan sedan de lite mer seriöst satsande löparna rita som ren träning. Det är först när man ritar själv som man förstår vilka problem kartritarna ställs inför och det har man sedan nytta av när man själv springer. Räkna dock inte med att hinna med några större områden om ni inte har väldigt gott om tid ...

OL 2012-11-08 14:47 #44

Svar till inlägg av PS, 2012-11-08 14:35:

Nej, men skulle dra mig för att använda hjälpkurvor om de inte tillför något. Tycker att laserskannade grundmaterial missbrukas på bekostnad av läsbarhet. Det är väl synd?

PS 2012-11-08 14:35 #43

Svar till inlägg av OL, 2012-11-08 14:17:

Ja, det är väldigt svårt. Har du provat själv?

OL 2012-11-08 14:17 #42

Lyfter fram denna igen efter att sett kartproven i senaste O-ringen tidningen. Varför används hjälpkurvor i den omfattning att det ser ut som 2,5 m ekvidistans i storkuperad terräng? Skall det vara så svårt att generalisera brunbilden?

Mad Man 2011-10-10 19:05 #41

Jag är inte alls förvånad. Jag vet inte jag skall skratta eller gråta när jag läser den nya O-Ringen tidningen och inser att en av landets mest erfarna kartritare är så totalt omedveten om problemen med dagens kartor.

L 2011-10-09 20:36 #40

Svar till inlägg av OL, 2011-10-09 09:45:

Du kanske inte har Skogssport? Skogssport nr. 7 tog upp detta ämne. Problemet var att kartorna omritades av den ursprunliga kartritaren på uppdrag av arrangören efter det att de två svenskarna hade gjort sitt jobb. Därmed återfick kartan i stort sett den generaliseringsnivå den hade från början. Omritningen kollades aldrig tydligen. VM-löparna var mycket försiktiga i sina kommentarer om kartan.

OL 2011-10-09 09:45 #39

Bra att den här dök upp igen. Startade tråden "generaliseringsnivå" ovetandes om denna. Ett annat exempel som diskuterades flitigt och högljutt innan VM var att de ursprungliga kartorna sedan "rensades" på detaljer av två svenska kartritare. Vad tyckte VM-löparna om kartorna efter loppen? Ser inte så grova ut på min bildskärm iaf.

FF 2011-10-08 20:31 #38

Svar till inlägg av Backflås, 2011-08-24 22:41:

De e la GAIS va!

Backflås 2011-08-24 22:41 #37

Men Adrian, om du tar bort alla hjälpkurvor hur ska vi då klara av backarna?

sladek 2011-08-24 19:17 #36

Svar till inlägg av LL, 2011-08-24 17:49:

Nu tror jag du missuppfattade vad jag menade när jag skrev om hur operatörena sänkte markören. Vad jag menade var att man har grundevidistans ca 3,75 istället för 5m på toppar och i flack terräng, det var alltså inte fråga om att dom förstås också precis som vi som rekar glider upp och ner lite för att få med detaljer som inte ligger precis på ekvidistansen.

För det har blivit så att med laserkurvor så glider åtminstone jag mer med kurvan än vad jag gjorde förr, orsaken till detta är främst dessa:

Med 0,5 kurvor, så vet man precis hur långt man kan glida med kurvan, 3 gula (alla kurvor mellan helkurvorna i materialet har vi gjort till extremt tunna gula linjer) upp eller ner är OK dvs+/-1,5m.

Eftersom grundekvidistansen är 5m måste man glida friskt i tex flack terräng, för annars blir det för mycket hjälpkurvor.

När det gäller de förminskade punkthöjderna, så har det nog slunkit med en och annan liten som borde vara normalstor, vi får väl kolla över det en gång till.

LL 2011-08-24 17:49 #35

Svar till inlägg av sladek, 2011-08-24 10:55:

Tack för en fin förklaring. Det är intressant att höra dina synpunkter!
Men jag funderar lite över din tanke runt att operatören "sänkt markören" och därmed glidit med kurvan för att göra formationer tydligare.

Varför gör inte ni samma sak? Det finns inget som säger att höjdkurvan MÅSTE ligga EXAKT på var 5:e meter. Bättre för orienteraren är att den kan flyttas en del till passande ställe, istället för att föra in överflödinga hjälpkurvor.

Kolla t ex på den "tjocka höjdkurvan" (stödkurvan) som redovisar en sänka ungefär "klockan 14" i kartexemplet Adrian visar överst. (just öster om meridianen, 1/3 ned på kartklippet).
Denna sänka har "förlängts" med hjälp av en hjälpkurva, vilket gjort kartbilden onödigt kluddig.
Varför inte bara dra upp den "tjocka höjdkurvan" tillräckligt högt för att redovisa sänkans utsträckning?

Ytterligare en fundering: jag tycker inte att det är OK att använda "för små" punkthöjder och avlånga punkthöjder som i exemplet. Möjligen i extremt detaljrika områden, men inte i detta fall. Adrians fåtöjlomritning visar på ett utmärkt sätt att det får fint att använda reglementerad storlek.

Lycka till vidare med er ritning. Att ni lyssnar på slutanvändarna är ett gott tecken!

madcap 2011-08-24 13:56 #34

Svar till inlägg av sladek, 2011-08-24 10:55:

sladek>> Jag tror inte att någon ritar hjälpkurvor för att göra sig märkvärdig. Däremot har jag svårt att se att många av hjälpkurvorna i kartexemplet tillför någon information.

När de flesta hjälpkurvorna i stor sett följer de två vanliga höjdkurver den ligger emellan har jag svårt att tro att det faktiskt är en tydlig höjdkant mellan varje vanlig höjdkurva, utan att kartritaren istället vill förtydliga att sänkan som syns i den undre och övre vanliga kurvan, hör och häpna, faktiskt sträcker sig även däremellan.

I exemplet finns några hjälpkurvor som visar på höjdformationer som man inte kan se genom att titta på de omkringliggande vanliga höjdkurvorna, men det är långt i från alla hjälpkurvor.

sladek 2011-08-24 10:55 #33

Eftersom det regnar, så tog jag mej tid och leta upp kartområdet som var i tidningen på den stora kartan.
Klippet är taget ur en arbetskopia till banläggarna, vilket syns tydligt här eftersom det går en skarv mella två kartritare gonom klippet, därav konstiga skrap på stigen och några hjälpkurvor, detta är förstås tillfixat på den färdiga kartan. Även några skavanker i kurvbilden är fixade.

Visst det är ganska mycket hjälpkurvor i denna sluttning (ovanligt många för att vara på denna kartbas faktiskt, tro det eller inte, men dom finns där inte bara för syns skull, utan för att dom behövs! Vi ritar inte dit bara för att göra oss märkvärdiga, vilken någon påstått, Som jämföreles kan jag berätta att jag ritade 25timmar förra hösten på en karta i östra Tjeckien utan att rita dit en enda hjälpkurva, eftersom det inte behövdes, det bara sluttade, med stora mjuka kurvdetaljer

Den reflextion vi gjort efter att ha ritat 20km2 på Nyårssåsen, för första gången med laserkurvor, är faktiskt att det blir färre! hjälpkurvor, eftersom man nu får själv fatta beslutet att lägga dit dom, när man ritat från trad. grundmaterial, så har det väldigt ofta med automatik funnits en hjälkurva mellan varje helkurvepar och då har man istället få ta beslutet att inte ta med den och då är det lätt att den kommer med av bara farten.

Men den största skillnaden är att det nu verkligen är 5m mellan varje helkurva, på trad. material har operatören oftast sänkt markören i flackterräng och på toppar till ca 3,75m, vilket gjort att höjderna sett högre ut än dom eg. är Nu är det 5m hela vägen upp vilket gör att det faktiskt blivit större behov av hjälpkurvor i dessa områden för att kunna redovisa allt som bör vara med.

Sen till de Stockholmare som tyckt till här, kom tillbaka när era kartor har rätt ekvidistans, inte 4m, klart att det behövs mindre hjälpkurvor om man har 20% mindre höjdskillnad mellan helkurvorna

LL 2011-08-24 08:35 #32

Svar till inlägg av low, 2011-08-23 17:09:

Det handlar inte om hurvida man har bra syn eller inte. Det handlar om att få en karta som inte använder onödigt mycket krimskrams för att ge löparen lika mycket nödvändig information.

Oskar 2011-08-24 00:09 #31

Ni säger att det inte är några fel i normen på kartan vad gäller hjälpkurvor. Då har ni inte tittat ordentligt. Kolla längst ner vid sista pilen så ser ni ett praktexempel på dubbla hjälpkurvor. Inte bra!

Själv skulle jag nog ritat kartan med ungefär hälften av hjälpkurvorna kvar, som det känns här från fåtöljen åtminstone.

low 2011-08-23 17:09 #30

Känns en aning gubbigt med alla som vill ha kartor i princip HELT utan hjälpkurvor. Bara för att vissa ser dåligt så behöver man väl inte göra så att kartan stämmer sämre överens med verkligheten än innan. Men självklart ska man inte gå till överdrift med hjälpkurvorna, dock behövs dom många gånger!

PS 2011-08-22 15:33 #29

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2011-08-22 14:50:

Det vanligaste sättet att redovisa en kant med vanlig kurva är väl att glida med ekvidistansen dvs inte placera kurvan på exakt rätt höjdnivå utan där den bäst redovisar höjdformationen. Det är tillåtet att glida 25% mot korrekt höjd för den aktuella kurvan och vill man redovisa en formation som ligger i intervallet 1.25-3.75 meter under en ordinarie kurva så är det alltså hjälpkurvor som gäller (om man ska följa normen slaviskt).

Zerbembasqwibo 2011-08-22 14:50 #28

Svar till inlägg av madcap, 2011-08-22 14:40:

Bra synpunkt. Dessutom ifrågasätter jag ofta just att rita med "kanter" som är mindre än 5 meter. En kant som man ritar med enbart vanlig höjdkurva ritas ju genom att två kurvor är närmare varann. Det gör att en kant som är mindre än 1,5 ggr höjdkurvans ekidistans inte kan redovisas på detta sätt.

En hjälpkurva som ligger fristående från en vanlig kurva kan ju däremot tolkas som en "förtätning" av höjdkurvor, svs en brantare del av sluttningen. Oftast ritas det ju just så. Om man ritar två såna kanter, en ovanför och en nedanför en vanlig höjdkurva, OCH det även är en kant precis på vanliga kurvan, hur skall man se att även den vanliga höjdkurvan i detta fall markerar en kant? Jag hävdar att det är omöjligt. Av den anledningen tycker jag inte man skall använda fristående hjälpkurvor som "kanttecken", utan det är att man ritar en hjälpkurva närmare en av de "vanliga kurvorna" för att markera att det är lite brantare just där.

Vad säger ni andra?

madcap 2011-08-22 14:40 #27

I några inlägg nedan skrivs att hjälpkurvorna kanske är berättigade, för det kan ju vara så att det finns tydliga höjdkanter som markeras med dessa hjälpkurvor. Om så är fallet så tycker jag kartan är ok. Men är det inte ganska osannolikt att det skulle råka hamna höjdkanter precis mellan varje vanlig höjdkurva?

Det vore intressant att få kartritarens kommentar, kanske kan någon bjuda in honom till diskussionen? Förutom att jag bor långt bort från området och inte har tid att åka dit, så får jag heller inte gå ut i terrängen eftersom jag tänkt tävla där nästa år, men kartritaren har ju varit där och kan säkert bringa klarhet i hur han resonerat och varför han ritat på ett visst sätt.

DrP 2011-08-22 08:21 #26

Svar till inlägg av Kartmas, 2011-08-21 22:15:

Hur man än vänder och vrider på det så kan man INTE få det till en feature att bezierkurvor och styrpunkter saknas. Att särkilt styrpunkter påverkar läsbarheten oavsett utskriftsskala är väl heller inget som går att förneka, eller?

Som kartägare så anser jag nog, precis som Zerbembasqwibo säger, att ursprungsformatet är det som jag kan använda vid banläggning/tryckning. Tror inte många kartägare vill ta på sig vare sig kostnad vid revidering för att återställa tidigare kurvbild, eller acceptera styrpunkter och bezierkurvor försvinner så att ett anslutningarna i ett rikt stignät blir grötigt.

Jag hoppas därför att ni som använder och utvecklar detta system, som säkerligen har framtiden för sig om det hanteras rätt, inte sticker ner huvudet i sanden eller avfärdar legitim kritik som framtidsfientlig, istället för att se till att dessa problem överbryggas.

Zerbembasqwibo 2011-08-21 22:28 #25

Svar till inlägg av Kartmas, 2011-08-21 22:15:

OCAD är INTE bra p åatt göra ramar och design iaf...

Sen har jag sett hur många kartor som helst som ser "taggiga" ut i 15', men jag vet ju inte vilket program som använts så klart, utom i vissa fall.

Jag tror at de flesta klubbar (=ägare av kartorna) ser OCAD-databasen som det "ursprungliga skicket".

Jag tror att om bara PCM-ritarna lägger in nog många punkter på linjerna så kommer inte ens jag att klaga! :)

Kartmas 2011-08-21 22:15 #24

DrP>> Intressant det du skriver "Alltså blir det ju rätt mycket tid/pengar som krävs bara för att återställa kartan till ursprungligt skick". De flesta som använder PcMapper anser nog att kartans ursprungliga skick är i kartdatabasen i PcMapper som kan hantera kartor/delblad mm i koordinatsystemet man använder (Sweref eller Rt 90) vilket inte OCAD klarar av att göra. Jag vill inte klaga på OCAD, det är ett jättebra program att redigera klar sin karta i och justera med styrpunkter, text, ramar mm före tryckning men än så länge är det långt efter PcMapper som ritprogram i fält !
Sen att man tar och tittar på en groteskt uppförstorad kartbild i O-ringentidningen och klagar på att kurvorna är taggiga, det är bara löjligt. Titta istället på slutprodukten, den tryckta kartan, hur det ser ut. Ingen kommer att se någon "taggighet" i skala 1:10 eller 1:15 utan enbart om man förstorar i 32x förstoring i OCAD. Det måste väl då vara bättre att kartan stämmer med verkligheten än att alla kurvor ser runda och mjuka ut !!

Zerbembasqwibo 2011-08-21 20:19 #23

Svar till inlägg av sladek, 2011-08-21 20:04:

OCAD kan importera bezierkurvor då man tar in dxf iaf.

sladek 2011-08-21 20:04 #22

det är ocad som inte kan exportera/importera styrpunkter/bezierkurvor, eftersom dom inte hanteras i export/import till andra format

DrP 2011-08-21 19:56 #21

Svar till inlägg av Kartmas, 2011-08-21 18:55:

Det är möjligt att det finns kartritare som är duktiga nog att få till kurvor i PcMapper som är lika läsbara som bezierkurvor i OCAD. Det är väl däremot ställt utom allt tvivel att inte alla lyckas med det, annars hade ju inte diskussionen uppstått.

Att det finns stora fördelar med PcMappers koppling mot GPS är också ställt bortom allt tvivel.

Vad jag inte förstår är varför ni försöker få synpunkterna att farmstå som framtidsfientligt gnäll?
Om det nu är så att många uppfattar att slutprodukten från PcMapper har brister, vore det då inte bättre att försöka åtgärda de bristerna, istället för att beskylla de som påpekar dem för att vara gnälliga.

Tex. så påpekade ju sladek att det är lönlöst att "beziera" kurvor i OCAD, då de försvinner i nästa revidering. Även styrpunkter lär väl då försvinna i revideringen? Alltså blir det ju rätt mycket tid/pengar som krävs bara för att återställa kartan till ursprungligt skick.
Om det nu inte är möjligt att få PcMapper att stödja bezierkurvor och stödpunkter fullt ut, så kanske det finns andra vägar att gå för att åtminstone inte omintetgöra redan gjort arbete?

Kartmas 2011-08-21 18:55 #20

DrP>> Jag har ritat med PcMapper i snart 10 år och det är inga problem att få till "mjuka" kurvor, det beror helt och hållet på den som håller i ritpennan. Vill man sedan gå igenom kartan i OCAD och lägga till styrpunkter före tryck så är det heller inga problem, det kanske är en timmes jobb.
Ni som ännu inte "vågat" börja rita med PcMapper kanske skulle ha behov av att reviderar upp era handritade kartor så detaljerna hamnar på rätt ställe i terrängen (med hjälp bland annat av laserkurvor som höjdstöd i handdatorn). Se fördelarna med att rita en karta som stämmer med verkligheten och sluta gnälla på de som hänger med i den tekniska utvecklingen .

1 2 3

Senast kommenterat

Onsdag 30/10

22:05

Är Kompassriktning 2030 rätt väg?

303