Orienterare.nu

Tiomila

Orienteringskartan

WOC 2016

SOFT

O-snack

Aktuell tråd

Metoder för kartritning

Nybörjare 2017-07-18 20:58

Hittar flera trådar som behandlar kartnorm, laserscannade kartor mm men få som handlar om hur ni i helhet jobbar när ni ritar kartor. Är nybörjare inom området kartritning men försöker komma igång. Har skaffat mig bra grundmaterial men har lite svårt för att se hur jag ska jobba när jag nu kommer ut i skogen och försöker få till kartan. Tänkte börja med att beskriva lite hur jag än så länge arbetat och fylla på med lite frågor som jag funderat, svara gärna på dessa eller allmänt beskriv hur ni jobbar med kartritning.

Grundmaterial:
Laserdata jag kört i kartapullautin + OLlaser, fastighetskartan, flygfoto (eniro). Har genom detta lyckats få fram vad jag tycker är ett bra grundmaterial med 2,5 m kurvor från kartaP samt 0,5m kurvor från OLlaser, vegitation från kartaP, vägar, hus, kulturmark samt järnväg. Finns det mer som kan fås fram innan man ger sig ut i skogen?

I skogen:
Började med att springa alla stigar på kartan med gps klocka fram och tillbaka så jag sprungit på alla stigar minst två gånger. Läste in detta i datorn och fick in stigarna i OOM som jag använder.
Hur arbetar ni sen, ska jag börja med fasta punkter (stenar, bäckar, sankmark, tydlig vegetation etc) eller kurvbild? Har funderat på om det är bättre att börja jobba med ett större område som jag förfinar efterhand eller börja med och fin ritar meter för meter?
Ritar ni med dator/platta eller analogt med papper?

Digitalisering:
Ritar ni alltid i 1:15000 eller ritar ni i större skalor? Området jag ämnar att kartera är relativt litet och tror området skulle passa bra på en A4 i 1:7500. Ska jag fortfarande rita i 1:15000 eller kan jag rita en mer detaljerad karta då min tanke är att den alltid ska skrivas ut i denna?

Skriv ett inlägg

Skriv ditt inlägg här...

Skriv 1981 i rutan

Inlägg

StefanK 2023-04-14 14:10 #42

Svar till inlägg av PS, 2023-04-13 14:47:

Jag har sett samma typ av fenomen som det du beskriver som en grön fläck i Tyresta. När jag började bygga upp laserkartan på Gokartor så var det först i områden i skärgården kring Göteborg. Då hände det att väldigt branta men små höjder kom ut som tät skog, även om det var i ett område med bara kala klippor. Jag har för mig att jag tittade på datan och såg att det var klassificerat som studsar i trädtopparna, då algoritmen som används vid tolkningen av Lantmäteriets leverantörer (nu gissar jag lite hur det går till) trott att en massa träffar ett par meter upp i luften snarare är tät skog, än en kulle med väldigt branta kanter på.

Samma fenomen händer på väldigt många hus där de kommer ut som gröna fläckar. Eller min favorit - uppställningsplats för båtar ute vid kusten som är skannade innan båtsäsongen brukar ha fina raka gröna linjer efter alla uppställda båtarna.

Är det vanligt förekommande? Det är inte jättevanligt förekommande, men ibland när jag varit ute och rekat på en karta så kan man märka att det som ser ut som grön skog i själva verket är en liten kulle.

Phyt 2023-04-14 00:06 #41

Svar till inlägg av geten, 2023-04-13 22:25:

I huvud menyn finns det väl en flik "GPS"? Kartan måste ha ett referenssytem. Har du etern GPS kolla vilken com- port den är ansluten till.

geten 2023-04-13 22:25 #40

Svar till inlägg av Phyt, 2023-04-13 12:11:

Vad klickar jag på i desktopvarianten för att slå på GPS?

Navigator 2023-04-13 21:29 #39

https://www.orientering.se/utbildning/utbildningsarkiv/kartritning-skog-faltmoment-grund/

PS 2023-04-13 14:47 #38

Svar till inlägg av Andreas O, 2017-07-31 08:52:

Kan kommentera detta såhär många år senare. LMV:s gamla data tyckte jag hade en alldeles för grov klassificering för att fungera bra där det fanns små branta höjder och liknande så då valde jag att klassificera själv med hjälp av mcc-lidar. Nackdelen med den klassificeringen var att jag ibland fick med saker som inte var mark men det var ett mindre problem än att det saknades höjder när man ska använda det för rekning.
Med det nya data har klassificeringen varit mycket bättre så nu bryr jag mig inte om att klassificera själv. Det enda riktigt grova felet jag kan påminna mig att jag sett är en mycket brant liten höjd strax norr om Tyresta by som man inte ser röken av på det material jag testat. Möjligen är det den som redovisas som en grön fläck på gokartor vilket väl är rimligt om de punkterna inte klassats som mark.
Jag vet inte hur mycket av skillnaden mellan det gamla och nya materialet som beror på att det nya är tätare och hur mycket som är förbättrade algoritmer men jag vet att mcc-algoritmen funkar så att man först gör en grov terrängmodell av marken. Därefter skalar man bort alla punkter som rimligen inte kan vara mark och gör en ny modell. Processen upprepas sedan i många steg. För att sortera bort sådant som inte är mark tittar man på hur det ser ut inom en viss radie och denna radie kan sättas lägre ju tätare det är mellan punkterna och då styr det hur små terrängformationer man kan skilja ut men du har nog helt rätt i att det fungera bättre i storskog än i snårig skog.

Hobbie 2023-04-13 12:15 #37

Svar till inlägg av Surfer, 2023-04-13 09:52:

MF- använd en annan kartdel där du jobbar, om du reviderar. Jag trycker alltid på "flytta"- knappen direkt efter ritat nåt för att minsk risken.

Mapper funkar i Android.

Phyt 2023-04-13 12:11 #36

Svar till inlägg av TG, 2023-04-13 09:42:

OCAD desktop-programmet fungerar också.

MF 2023-04-13 10:07 #35

Svar till inlägg av Surfer, 2023-04-13 09:52:

I Open Omapper får man GPS-position och kan rita samtidigt. Det är lite pilligt och klumpigt, även med penna, så jag oroar mig alltid för att jag har lyckats ta bort eller flytta något objekt ofrivilligt, om jag försöker rita direkt i fält. Men det brukar gå bra...

Surfer 2023-04-13 09:52 #34

Svar till inlägg av TG, 2023-04-13 09:42:

Jag tycker OCAD sketch är intressant. som har GPS positionerad karta som bakgrundsbild. Där kan du göra ändringar. Funkar från din telefon. Du behöver en penna för att få bättre preciision i ritningen. Efter arbetet läser du tillbaka filen som bakgrundskarta till din OCAD fil

TG 2023-04-13 09:42 #33

Finns det något program där man med GPS kan se i kartfilen var man är SAMTIDIGT som man kan rita i kartan? Går det i OCAD?

PS 2017-07-31 09:54 #32

Svar till inlägg av Andreas O, 2017-07-31 08:52:

Är egentligen inte ordentligt insatt men av det jag läst om den algoritm som mcc-lidar använder så borde ett tätare moln hjälpa men jag vet som sagt inte säkert.

Andreas O 2017-07-31 08:52 #31

Svar till inlägg av PS, 2017-07-30 20:46:

Jag har försökt identifiera djungeltät lövsly i gles bokskog (Skåne-problem) - visst ser man slyn i 3D med ex PointCloudViz, men att autoklassa detta till något meningsfullt med för mig tillgängliga program gick jag bet på. Försökte att använda returnumret och intensitet men det varierade för mycket tack vare alla grenar, studsar osv.
Returnumret kanske kan fungera i glesa bergiga skogar som Södertörn.
Jag kan tänka mig en algoritm som filtrerar bort "höga punkter" oavsett returnummer, dvs träd, men behåller stenar, buskar, älgar osv. Alltså skapa ett "mellan-grid". Borde kanske prata med Jerker.
Tvivlar på att fler punkter än LM:s en puls per m2 hjälper. Tycker att det mest blir mer störningar med tätare punktmoln i skog. Öppna områden är en annan sak.

PS 2017-07-30 20:46 #30

Svar till inlägg av Andreas O, 2017-07-30 20:25:

Faktum är att jag skulle se det som ett väldigt litet problem om jag fick med en och annan älg eller bil i grundmaterialet. Till och med ett och annat tätt buskage skulle jag nog kunna acceptera men man vill ju helst inte ha en kurvbild som visar stora granar och trädsamlingar. Jag har experimenterat en del med att klassa punkterna själv med hjälp av mcc-lidar men tyvärr har jag haft svårt att hitta en riktigt bra kompromiss. Jag tror att det hade blivit lättare med ett tätare punktmoln.

Andreas O 2017-07-30 20:38 #29

För Lantmäteriets metodik och problematiken med markpunktsklassning, se ex http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:456792/FULLTEXT01.pdf

Andreas O 2017-07-30 20:25 #28

Stenar, branta höjder, älgar, bilar mm är normalt klassade som övriga punkter, dvs inte som markpunkter. Teoretiskt kan man skapa höjdkurvor med alla punkter, i praktiken fungerar detta enbart i öppna småområden.

PS 2017-07-30 20:10 #27

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2017-07-30 15:49:

Jag ritar alltid en plan för var jag tror att helkurvor, hjälpkurvor och i viss mån punkthöjder kommer att hamna på den verkliga kartan men dessa är som andra har skrivit ritade med andra symboler (violetta med en tunn linje vid sidan som visar revirytor). Anledningen är huvudsakligen att jag brukar rita i områden där kuperingen ibland är så komplicerad att man får problem att få kurvorna att räcka. Om man då glider med en helkurva åt "fel" håll så kan det leda till näst intill olösliga problem senare. De flesta av dessa problemområden identifierar man lätt redan hemma och brukar kunna hitta en trolig kompromiss. Naturligtvis håller jag inte stenhårt på denna kurvplan men när jag märker att jag är på väg att avvika mycket från den så tar jag en extra titt runt omkring för att se att det inte ställer till problem längre fram. Tyvärr är det också så att laserkurvorna inte är helt tillförlitliga eftersom det är svårt att filtrera fram en perfekt markmodell. De allra tydligaste och mest givna punkthöjderna är tex nästan alltid bortfiltrerade då de är relativt små men mycket höga och branta. Det är samma anledning som att stenar ytterst sällan syns. För att skapligt säkert identifiera denna typ av objekt behövs nog tätare skanning än den som Lantmäteriet erbjuder.

Andreas O 2017-07-30 16:12 #26

Det mesta jag ritar in i förväg är enbart underlag i skogen. Tycker det är effektivare att tolka ortofoto och lutningsbild inomhus. Ritas med egna symboler som insider skriver. Hus och vägar kan oftast användas. Diken, stenmurar, drivningsvägar och beståndsgränser ibland.

insider 2017-07-30 15:52 #25

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2017-07-30 15:49:

Ritar in med avvikande färg. Enkelt att byta till rätt karttecken om det stämmer eller klicka bort om det inte är något att ha. Inte speciellt tidsödande.

Zerbembasqwibo 2017-07-30 15:49 #24

Jag har suttit hemma och gissat saker o ritat in en massa från vad jag sett.

Men sen då, när man är i skogen och det är fel? Eller för otydligt för att vara med?

Vad har ni för nytta av grejerna som ni förritat? Det är ju megadrygt att ändra saker, även om de som kör med ny version av OCAD har en finurlig funktion för just sånt. Vinner ni mer än ni förlorar? Blir ni mer låsta till det ni förritat och behåller hellre än ändrar? Är det tillräckligt bra ändå?

Andreas O 2017-07-30 15:29 #23

Om det finns någorlunda skuggfritt ortofoto är det överlägset bäst för vegetation, inkl i många fall att tolka (gissa) sankmarkskanter i förväg. Ortofoto är också mer aktuellt, två års omdrevstid. Lutningsbild markpunkter använder jag för markföremål (stup, diken, stenmurar, gropar m.m.). Övriga bilder använder jag allt mer sällan.

Fredrik 2017-07-30 14:14 #22

Frågor till kartritare: Vilka bilder, genererade från laserscanningen, använder ni som underlag vid rek? Och är laserbilderna det enda ni använder?

Ritarn 2017-07-29 10:19 #21

Tillägg: Eftersom 30 cm och 0,5 m rekunderlagskurvor är väldigt tunga filer så har jag sällan med dessa inladdade som template i OOM ute i terrängen. Nöjer mig med de röda cirklar jag tidigare markerat vid skrivbordet. Ofta ritar jag in formationen med röd linjemarkering för att se dess former bättre i terrängen som jämförelse.

ritarn 2017-07-29 10:13 #20

Svar till inlägg av Håkan H, 2017-07-27 19:58:

Ja sankmarkskanter stämmer inte jättebra på Skogsstyrelsens våtmarkskarta. Oftast är sankmarkerna fler och går längre ut över de ritade kanterna i flack terräng. Skulle tro att algoritmen är optimerad för att vägleda terrängfordon vid skogsbruket.

De ytor som har plana vattenspeglar har jag dock upplevt stämma väldigt exakt. De är ju trotts allt tagna ifrån laserunderlaget och ger bra reflexer. Bäst hjälp kan man få om man har en bäck som slingrar sig mycket. En 500 m lång bäck kan ritas in på ett par minuter vid skrivbordet utan att behöva lägga en halvtimme på att klaffsa omkring i sankmark och mäta alla krökarna.

Man skall dock inte ta för stor skärmdump eftersom det kan uppstå förskjutningar och små storleksförändringar när man gör om filerna annars.

Vad gäller höjdkurvor så tycker jag kartapullautins 30 cm kurvor är bättre underlag än 0,5m kurvor. Vid skrivbordet blir tre kurvor i en terrängformation mellan de generaliserade kartapullauttin 5-meterskurvorna, en tydlighet som kan markeras på rekkartan med röd ring för att senare tittas närmare på ute i terrängen. Mycket tidsbesparande.

Vad gäller hur jag tänkte vid ritning av höjder så har du ju själv skrivit precis som jag att man kan flytta ner en kurva nära höjdkanten.

Om man har en höjdplatå med småhöjder där en utgår högsta toppen men ändå inte når upp till nivån för att få en 5m kurva i rekunderlaget, så tycker jag man kan förtydliga denna topp med en helkurva och istället "glida" en meter per kurva nedåt på de lägre liggande 5m kurvorna. Nackdel kan ju bli att problemet skjuts längre ut åt sidorna där dessa lägre kurvor återgår till dess "riktiga" nivå och ställer till problem för skrålöpare.

Håkan H 2017-07-27 19:58 #19

Svar till inlägg av Ritarn, 2017-07-24 22:33:

Tycker inte att bäckar/ diken och sankmarkskanter stämmer speciellt bra från de data du hänvisar ifrån. Det blir lite "ungefär"! Nä, gå upp bäckarna och sankmarkskanterna med gps samtidigt som man har stenkoll på 0,5 m laserkurvorna och stora träd på objekthöjdsbilden, då blir det riktigt bra!
Förstår inte heller hur du diskuterar vid ritning av höjder. Har du lasermaterial med 0,5 m ekv så är det bara att rita på! Sen måste man som vanligt när man börjar närma sig en topp på en höjd ibland flytta ner helkurvan lite för att få till toppen på ett snyggt sätt med inte för många hjälpkurvor. Branterna får man bra hjälp i OL-laser var de ligger/kan finnas om man gör en brantbild.
Rätt så intressant diskussion om "hygge" också på O-ringen. Tycker själv att det nu är avsevärt enklare med nya kartnormen när vi även har 404 med gröna prickar att använda. Då är det bara att välja antingen 403, 404 med vita prickar eller 404 med gröna prickar för föryngringsytorna.

PS 2017-07-26 22:48 #18

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2017-07-25 22:28:

Vad värre är att det ofta leder till stor frustration men eftersom det är så starkt vanebildande så kan man ändå inte låta bli.

Zerbembasqwibo 2017-07-25 22:28 #17

Svar till inlägg av Anna, 2017-07-25 19:10:

Ja gör det, men passa dig, det kan vara inkörsporten till ett tyngt missbruk...

Anna 2017-07-25 19:10 #16

Vilken guldtråd. En gång, när barnen är stora och jobbet inte äter upp mig vill jag lära mig att rita kartor!

Ritarn 2017-07-24 22:33 #15

Svar till inlägg av Ritarn, 2017-07-24 22:29:

Tillägg: I skogliga grunddata välj3r man fliken "karta"och där valet "mark (fuktighet)".

Ritarn 2017-07-24 22:29 #14

Du kan också ta en skärmdump över våtqmarkernas utbredning och bäckar/dikens exakta sträckning och kurvböjar, på Skogsstyrelsens Skogliga grunddata
https://skogskartan.skogsstyrelsen.se/Skogskartan/Default.aspx?startapp=skogligagrunddata

Klistra in skärmdumpen i Paint och spara som .jpg vilken sedan öppnas som ett template (lager) i OOM. Sedan ritar du bara av detta på din grundkarta innan du går ut och rekar. Vattenfyllda bäckar blir väldigt exakta i position.

Använd också extern billig gps tex Garmin GLO som förmodligen är mkt exaktare än din klocka, när du går runt ett grönområde du ser på Kartapullautin-bilden (template). Gps-spåret visar dess utbredning.

Börja rita kullens topp och lägg en helkurva 3-5m längre ner. Därefter ritar du småtopparna däruppe medans sluttningen ritas nedifrån därför att branterna bäst syns nerifrån. Samma teknik som vid kontrolltagning.

Kan du inte från början avgöra m7nsta stenhöjd, så lägg in 1,5m stenar med förstorad stensymbol för att i efterhand kunna skilja dem ifrån 1m stenarna om du tycker det blir för plottrigt och vill ta bort dem alla i ett enda handgrepp i OOM. Gör därefter om 1,5m stenarna till normalstorlek för liten sten om du önskar ha 1,5m som minsta stenhöjd.

Själv skyr jag mygg o fästingar och dålig sikt och ritar därför helst efter lövfällningen.

old 2017-07-20 15:56 #13

Svar till inlägg av veteran, 2017-07-20 15:02:

Själv undrar jag hur man kan få med alla krökar på en stig om man bara följer den med GPS. Lasermaterial + kompass och stegning ger bättre precision än GPS. Särskilt i brant terräng med grov skog.

Håkan H 2017-07-20 15:44 #12

Ni missförstod nog mig lite. Självklart går jag upp stigar i låg fart men då kollar jag hela tiden av på objekthöjdsbild och laserkurvorna så att den hamnar rätt med krökar osv. Men jag springer aldrig upp en stig och enbart litar på gps:en. Jag använder en glonas gps. Här alltid mer än 15 satelliter. När jag började rita med gps för många år sen var man nöjd med 6-8 satelliter men då funkade det dåligt i skog med grova stammar.

veteran 2017-07-20 15:02 #11

Svar till inlägg av insider, 2017-07-20 14:19:

Hur kan man få med alla krökar av en stig på rätt ställe om man inte följer den med GPS?

insider 2017-07-20 14:19 #10

Svar till inlägg av Nybörjare, 2017-07-20 11:04:

Håller med. Och även om jag inte direkt är nybörjare så är jag värsta amatören som på sin höjd ritar ett par dagar i veckan och oftast mycket mer sällan än så. En proffsritare som Håkan lär väl aldrig lida av ringrost och ritar säkert på halva tiden och kanske snabbare än så jämfört med övertecknad.

Nybörjare 2017-07-20 11:04 #9

Som erfaren kartritare kan jag förstå att det är effektivast att rita noggrant direkt men so nybörjare tycker jag att jag ofta får ny perspektiv på området jag nyss ritat när jag flyttat mig till en ny position. Känns ofta som jag får rita om området jag nyss ritat flera gånger och att risken att det blir skevt är stor. För att undvika detta tänker jag att det kan vara bra att försöka grovrita de saker som är tydliga och sen fylla i detaljer vilket borde ge en överlag bättre karta även om det kanske tar lite längre tid.

När det gäller gps, vad för gps använder ni och hur använder ni den?

EriOL 2017-07-20 08:27 #8

Svar till inlägg av Anna B, 2017-07-20 07:15:

Det Håkan menar är nog att det aldrig lönar sig för en kartritare att besöka samma ställe flera gånger. Vill man använda tiden effektivt så ritar man klart allt i ett svep. Stannar man på en punkt för att rita något så ritar man in allt man kan se, identifiera och lägesbestämma från den punkten. Sedan går man vidare. Nyttan med att lägga in stigar eller något annat i förväg blir då väldigt liten. Men visst händer det att man går längs med stigar, det är ju lättast att gå där och dessutom relativt viktigt att de detaljer som finns runt stigen stämmer lägesmässigt. Men i tex öppen terräng kan det i själva verket vara slöseri med tid att gå längs med stigen, man kan ju lika gärna korsa den på flera ställen och binda ihop de delar som man kan överblicka.

Fast för en nybörjare så är nog det viktigaste att man är noggrann i det man gör. Effektivisera kan man göra senare.

Anna B 2017-07-20 07:15 #7

Svar till inlägg av Håkan H, 2017-07-19 21:47:

"Skulle aldrig springa upp stigar. "

Varför då? Som icke-kartritare hade jag trott att det var det naturliga (dvs att gå längs stigar med GPS och sedan rita ut dem).

Håkan H 2017-07-19 21:47 #6

Handdator med gps. Med laserkurvor 0,5 m ekv och objekthöjdsbild så vet du för det mesta var du är i terrängen. Bra att se de höga träden för att veta exakt var du är när gps:en visar lite fel. Skulle aldrig springa upp stigar. Försök att fokusera på ett litet område som du ritar helt färdigt före du går vidare.

Zerbembasqwibo 2017-07-19 07:14 #5

Svar till inlägg av Phytagoras, 2017-07-18 23:16:

Jag tipsade en nybörjare, jag beskrev inte hur jag gör... :)

Phytagoras 2017-07-18 23:21 #4

Vad jag menade med att hitta igen dig i grundmaterialet är att du då inte behöver springa runt med GPS. Den ger dessutom sämre noggrannhet än din tolkning av bilden.

Phytagoras 2017-07-18 23:16 #3

Fält: Försök lära dig hitta igen dig i grundmaterialet ute i fält. Beroende på hur kuperat det är ja 0.5 m kurvor vara bra. Försök hitta ett avgränsat område med ledstänger eller andra tydliga gränser runt om. Arbeta dig runt allt snävare. I sluttningar är mitt förslag att följa den tänkta höjdkurvan och i motsats till Zerb..... jobbar jag nedifrån.

1 2 3 4 5 6 7

Senast kommenterat

Torsdag 21/11

23:52

RF förändrade medlemshantering