Logga in på Orienterare.nu

Svar till inlägg av pelleplutt, 2016-01-14 09:56:

Det är inget som upprör vår organisation med några ynka tusenlappar. Vi värdesätter kvalité i alla leden. Alltifrån optimalt karttryck med rätt PMS färger, exakt banpåtryck och att vi får slutleveransen på överenskommen tid. Vi har bara olika värderingar om vad som är viktigt och rimligt i förhållande till kvalité och pris.

Svar till inlägg av Myran, 2016-01-14 09:41:

Jag menade också påtryck på offsettryckt karta, märkligt att din och min bild över vad det kostar kan variera så, det är nog du som gjort en riktigt usel affär, våra påtryck satt perfekt, vi kollade alla kartor och kasserade inte en enda.

Svar till inlägg av pelleplutt, 2016-01-14 09:23:

Jag skrev 180 och angav inte valutan. Skämt åsido, jag menade 180 kronor för offsettryckta banor. Har du fått 95:- inklusive moms så har du gjort en bra affär :-)

Svar till inlägg av PS, 2016-01-14 09:12:

Du har både rätt och fel.
Har du en certifierad skrivare knuten till klubbverksamheten så uppfyller man alla kraven utan någon extra kostnad.

Svar till inlägg av Motionär, 2016-01-13 21:53:

Det är väldigt sällan ett problem med hängning i gubbklasser. Blir man ikappsprungen så är det ju 9 gånger av 10 någon som man inte orkar hänga med. Kommer 2 jämna löpare ihop pga dålig orientering väljer de flesta att ta ett annat vägval om det går. Sitter i ryggmärgen att det är roligare så.

Om extrakostnaden för fler banor blir stor så känns det meningslöst att göra en extra bana som bara skiljer 1 eller 2 kontroller, förutom de 14 "riktiga" tävlingsklasserna. Så länge startdjupet kan hållas rimligt använd så få banor som möjligt för övriga (motionsklasser) så att
Zerbembasqwibo och alla andra kan ge oss fler tävlingar. Lägg energi på att revidera kartan, mer hembakt och annat som är viktigare.

Svar till inlägg av Myran, 2016-01-13 22:04:

180:- var väl ändå inte korrekt för ett banpåtryck, vi betalade 95:- inkl moms per bana, vid påtryck för vår tävling i maj förra året.

Svar till inlägg av Myran, 2016-01-13 22:04:

Jo, det blir extra kostnader även med utskrifter. Dels brukar det ofta finnas en fast kostnad per bana och dels måste man ju ha en felmarginal för varje bana. Skriver klubben ut själv så blir det lite annorlunda men då brukar ju kvalitén oftast bli därefter också.

Svar till inlägg av LT, 2016-01-13 21:22:

Jag tror att en anledning kan vara att anmälningstidengår ut väldigt sent nu och sedan vill man ha ut startlistan fort för att ingen ska klaga och då kanske det inte finns tid att tänka så mycket på startnyckeln. För egen del brukar jag lägga ett par timmar på den för att få lagom långa avstånd och dessutom jämn belastning vid starterna och dusch. Ett tips om man har tex två minuters startmellanrum i klasserna är att lämna ett mellanrum mellan klasserna som man tror kommer räcka men dessutom lägga den ena klassen på udda tider och den andra på jämna. Om det skulle bli fler efteranmälda än man tror så hamnar de då i alla fall inte på samma minut.

Möjligheterna med de digitala utskrifterna har öppnat sinnena för de flesta banläggarna.
Det behövs inte så många extra kontroller för att de flesta tävlingsklasserna ska få unika banor och det kostar inget mera att skriva ut heller. Ska man däremot offsettrycka till ett pris av ca 180 för varje bana så blir det oftast ett annat tänk från arrangören.
Effekten av det på stortävlingar kan medföra ett stort startdjup.

Utdragna tävlingar är det värsta jag vet! Är verkligen hängning ett problem i 40+ klasser. Har själv på flera år inte hittat någon jag kan hänga eller som velat hänga mig.

Svar till inlägg av Kjell Larsson, 2016-01-13 11:14:

Givetvis skall man anpassa antalet banor till tävlingens storlek men också till antalet deltagare för varje bana. Många gånger tittar arrangören bara på banlängd och svårighet och speciellt på medeldistans blir det då många klasser och även löpare på varje bana.

Det brister också mycket på upprättandet av startnyckel. När man lägger klasser efter varann så är det ofta inget mellanrum emellan utan en efteranmäld får samma starttid dom en annan löpare på samma bana. Ofta gäller detta H10 och D10 som ibland har många efteranmälda.

Jag tycker att startnycklarna har blivit sämre sen arrangörerna bytt till OLA.från OE. Det finns bra verktyg i båda systemen men kanske varnas inte lika tydligt i OLA för kollisioner. Men en anledning kan vara att nytt folk har börjat sköta de administrativa programmen och de har inte kvar traditionen från den manuella lottningen. Det är alltför lätt att bara slentrianmässigt plocka in klass för klass med två minuters startmellanrum. Små tävlingar borde kunna få konkurrera med längre startmellanrum i små klasser med långsamma löpare.

Jag lägger så få banor som möjligt. Då kan jag orka göra en tävling till!
12 banor på en långdistans, 9 på medel, man skippar dessutom den mycket arbetskrävande sura-/gladagubbarbanan. Man får så klart inte kalla den nationell tävling, utan nån av de lägre klassernas tävling.
Förkastligt?

Gubbar som tycker H55 kräver VM-status på DM, ho ho ja ja ... Varför böjade ni inte träna lite tidigare?

Svar till inlägg av madcap, 2016-01-13 13:33:

Jag tror du har rätt, men ändå inträffar det då och då att det inte efterlevs.

På DM tävlingar och mästerskapstävlingar anser jag att alla tävlingsklasser ska vara unika.

Svar till inlägg av Ulf S, 2016-01-12 13:40:

Jag tror till och med att reglerna kräver att klasser som har samma bana startar efter varandra, alltså inte varannan från respektive klass.

Man får väl anpassa antalet banor och kontroller till antalet deltagare. Med 300 startande verkar det lite mycket med 50 olika banor.

HD10-12K är tävlingsklasser men till skillnad mot i riktiga tävlingsklasser är det är tillåtet med gemensam start och hjälp (patrull). De bör slopas och hänvisas till ÖM- eller U-klasser.

Svar till inlägg av O, 2016-01-12 13:52:

Det är 14 tävlingsklasser bara för ungdom.
Till detta kommer HD18, HD20, HD21, HD35-80, dvs 26 klasser till.
Det ger 40 tävlingsklasser.
Till det eventuella kortklasser för vuxna (4 st), samt ytterligare veteranklasser (åtminstone vissa H85:or tycks bli väldigt irriterade om de inte får egen klass)

Dessutom 9-12 ytterligare (6-9ÖM, 2U samt INSK)
Summa 49-57.

Svar till inlägg av O, 2016-01-12 13:45:

Jag håller i stort sett med (men tycker nog att man bjuda på tre vita, även om just de lättaste banorna oftast är de som är svårast av variera genom att lägga till några ytterligare kontroller). Från orange och uppåt är det ju oftast lätt att enkelt skapa fler alternativa banor genom att kasta in ett par extra förstakontroller (och gärna också ett par extra näst-sista också).
För svarta tävlingsklasser är väl ofta problemet att några av de största klasserna (H55-H65) just på grund av sin storlek helst inte bör dela bana med de damklasser som kräver banor av motsvarande längd (~D40-D50), eftersom startdjupet då kan bli onödigt stort.

Svar till inlägg av Ulf S, 2016-01-12 13:40:

Jag räknar till 14 tävlingsklasser så man borde inte behöva komma i närheten av 50 banor.

Svar till inlägg av Geten, 2016-01-12 12:44:

Om vi ser till vit bana så kan man självklart inte begära 6 olika banor (H10, D10, H12K, D12K, ÖM1 & U2), det är väl bara O-ringen som gör det. Jag tycker man kan begära 2 alternativ. I vissa distrikt får man var glad om banläggarna ens vet vilka banor som skall var vita och gula.

Sen tycker jag väldigt illa om stort startdjup i klasser som H12/D12 och H14/D14 bara för att man är för lat för att sätta ut 4 kontroller extra.

Övriga klasser beror alldeles på hur stor tävlingen är, viktigare att banorna är bra för motionsklasser (dvs ÖM och alla åldrar över HD21).

Svar till inlägg av Geten, 2016-01-12 12:44:

Normalt är det väl inga som helst problem att olika klasser har samma bana. Om banor inte delas så blir det runt 50 unika banor på en vanlig tävling, vilket känns som överkill när många klasser ha ungefär samma krav vad gäller svårighet och längd.
Men när man låter olika klasser ha samma bana tycker jag dels att man ska se till att klasserna lottas så att de startar efter varandra, och dels att man inte ska blanda klasser med fri starttid med klasser som har minutstart, dvs ÖM-klasser (och U-klasser?) bör inte dela bana med tävlingsklasser.

Svar till inlägg av Geten, 2016-01-12 12:44:

Hur tänker du med frågan?
Startdjupet eller principen med att använda samma bana?

Vad tycker folk om att flera olika klasser har samma bana på tävling?
Några olika exempel:
- D10 och D12 Kort
- ÖM1 och H10
- H65 och D45

Svar till inlägg av PS, 2016-01-11 16:08:

Ja just det Stockholm lägger ju faktiskt ut avlysningar med karta för alla tävlingar (som för övrigt fler distrikt borde göra). Jag hade bara sett placering av TC i Eventor.

Svar till inlägg av PS, 2016-01-11 16:07:

För övrigt så har vi efter vad jag har förstått ett skattesystem som gynnar stora ägare när ett mindre skogsbruk blir till salu. När man har köpt skogsmark så är det nämligen skattemässigt fördelaktigt att avverka de första åren men denna avverkning behöver inte ske i den skog man just köpt utan kan ske i den man redan äger. Om skogsbruket som är till salu inte ha så mycket avverkningsfärdig skog blir det alltså mycket mer förmånligt att köpa för den som redan äger stora skogsområden där det alltid finns någon skog att avverka. Vem som stiftat dessa lagar vet jag inte men jag har ju mina misstankar eftersom storskalighet alltid gynnats från ett visst håll ...

Svar till inlägg av O, 2016-01-11 10:21:

Den avlysta delen ligger inte i "problemområdet" utan i Tyresta naturreservat. Om de håller sig helt inom detta återstår väl att se.

Svar till inlägg av old, 2016-01-11 15:02:

Bra att du vet var jag står för det vet jag inte exakt själv ;-)
Skämt åsido så är det jag främst är negativ till är massivt ägande av personer och företag med ingen eller liten koppling till den trakt där marken ligger och det är därför jag förespråkar kommunalt ägande snarare än statligt. Vad beträffar jordbruk så har man där nackdelen att om man ska utveckla ett jordbruk så måste man antingen vara säker på att man kan få tillbaka eventuella investeringar eller också måste man ha ett väldigt bra samarbete med ägaren (min kusin har tex haft ett bra samarbete med stiftet som äger gården han brukar). Som jag skrev tidigare tycker jag nog också att det kan vara OK med privat ägande av mindre skogsområden där man bor och eventuellt runt ytterligare någon enstaka bostad man äger. Hur man skulle reglera detta har jag inte tänkt alltför mycket på men det jag reagerar på är att allt färre skogsägare köper på sig alltmer skog och det är inte bara ett storstadsfenomen. Dessa ägare kan förvisso sköta skogen bra men de har ju sällan den där direkta kontakten utan överlåter detta på andra utan ser det oftast som rena penningplaceringar.

Svar till inlägg av PS, 2016-01-10 22:24:

Ja då vet jag var du står. Men varför ska privat ägande av jordbruksmark vara tillåten? Det är ju oftast där vi har arenor?

Är det inte i första hand är ett Stockholmsproblem att få tillgång till mark för orientering? Gör inte också detta Stockholmsproblem till ett riksproblem. Politiskt tycker jag att jag ser tillräckligt av sådant.
Sköt kontakterna exemplariskt så löser sig nog en del.

Bara tankar gällande det här med allemansrätt och äganderätt. Äganderätt vad gäller mark är ju väldigt reglerad vare sig man vill bygga, jaga eller hugga ner skogen. Den extra inskräkning det skinnebär att tillåta orienterare springa i skogen under några timmar är ju egentligen otroligt liten. Känns det inte som rimligare att vi jobbar för att stärka allemansrätten istället för att hoppas på att det någonsin går att få majoritet för att lägga skattepengar på att köpa skog. trro inte ens majoriteten av orienterare tycker det egentligen.

Svar till inlägg av PS, 2016-01-08 12:12:

Ang Åva-kartan (den som var tänkt för lång-SM 2015) . Såg att Järla skall ha sin tävling där men det är väl ingen ide att hoppas på att vi får springa på den fina höjden söder om Åva. Länge sedan jag var där men jag minns det som ett väldigt stort sammanhängade berghällsområde, i princip stigfritt.

Svar till inlägg av Kjell Larsson, 2016-01-10 11:37:

Det är faktiskt lite underligt att vi har ordet gods och godsägare kvar i språkbruket.
Trolle Ljungby gods är en stor fastighetsägare på b.l.a. Södra Ryssberget.
De har varit mycket tillmötesgående vid två större arrangemang. Det ena var O-Ringen 2014.
Skogvaktaren senarelade gallringar och slutavverkningar som annars hade skapat mycket trubbel för arrangemanget. Vi fick även tillåtelse att röja både sly och såga ner enskilda träd som var besvärande vid några utvalda kontrollpunkter.

Sveaskog har också varit mycket kommunikativa. De senare årens stormar som orsakat större och mindre bröten så har de omhändertagit dessa relativt snabbt. Att vi ritade in brötena på vår orienteringskarta och överlämnade bidrog säkert till en snabbare hantering, det vill jag tro iaf.

Svar till inlägg av old, 2016-01-08 23:51:

Jag ser inte riktigt kopplingen. Min far är exempelvis uppvuxen på landsbygden men eftersom hans far var arrendator så hade de ingen skog men det hindrade inte att han i sin ungdom arbetade i skogen åt bolaget som ägde den. Den mesta skogen som finns runt om i landet (sett till area) sköts inte alls av dem som äger den. Man ska inte blanda ihop ägande av mark med företagsamhet i allmänhet så svaret är att jag i allmänhet är för privat ägande men inte just av skogsmark.

Tidigare var det ofta inskrivet om förbud för orientering i reservat, men under de sista åren har man reviderat bestämmelserna. Myndigheterna i Skåne har ändrat inställning och har nu en positiv attityd vid kontakter.
Det finns även gods med positiv inställning. Andrarums IF har ett mycket bra förhållande med godset Kristinehof, men de har också skött kontakterna exemplariskt.
Jag har ingen erfarenhet av skogsbolag.

Svar till inlägg av osäker, 2016-01-09 19:02:

Restriktionerna för reservaten är skrivna specifikt för varje enskilt område i Sverige. Alla organisationer som vill idka friluftsliv inom reservatsområden ska skicka in exakta = karta över rörelse och platsaktiviteter till hemmahörande länsstyrelse. Datum, antalet utövare och tidsrymd kan vara viktiga faktorer att beskriva. Myndigheter behöver tid för en bra beslutsprocess i varje enskilt ärende. Ett års framförhållning borde vara den kortaste framförhållningen enligt min åsikt.
Är vi orienterare tydliga i vår kommunaktion med myndigheter kommer vi med alla säkerhet att bemötas med tydlighet och respekt tillbaka.

Svar till inlägg av korpen, 2016-01-09 17:42:

Det är väl så att det sedan länge stått inskrivet ganska konstiga lydelser på testen angående orientering i reservaten, men att många handläggare numer inser att dessa inte är rimliga och därför bortser från dem. Jag vet inte hur besvärligt det är att ändra lydelsen i reservatsrestriktioner, men det känns ju viktigt att orienterande bara begränsas i de fall vi verkligen skulle utgöra ett hot mot det skyddsvärda.

Svar till inlägg av Kjell Larsson, 2016-01-09 13:15:

Problemet är att Länsstyrelsens folk ofta uppträder som våra nya godsherrar. Orienteringsförbud skrivs numera in på rutin medan jakt tillåts på rutin i våra reservat.

Svar till inlägg av Kjell Larsson, 2016-01-09 13:15:

De stora skogsbolagen är oftast positiva till orientering. Bara man respekterar jakttiderna. Många av deras anställda är orienterare.

När vi hade en ordentligt levande landsbygd och där skogen ägdes av bygdens folk, var det få problem med att arrangera orienteringar. Men när människor med kapital investerar i skogar och säljer ut jakten för stora pengar, så blir det problem. Tyvärr lär det inte bli någon ändring på den trenden, så vi får nog vara försiktiga i vårt uppträdande om vi skall få några skogar att orientera i.
Jag var för några år sedan och diskuterade med en godsägare om en tävling i hans skogar. Han var lindrigt sagt negativ till orientering och tyckte vi kunde springa på Sveaskogs marker.
Jag har nämnt det tidigare att naturreservat kan bli våra framtida orienteringsområden. Med ökat antal reservat och som jag tycker ändrad inställning från myndigheter kan detta bli bra.