Svar till inlägg av Gammal, 2017-11-16 13:29:

Jäklar vad snabb du är på att läsa och dessutom bedöma kvaliteten i forskningen... ;)

Svar till inlägg av Jakob Wedman, 2017-11-16 11:37:

Ja det är rimligen en risk med detta förslag och något som man måste jobba emot om detta skulle bli verklighet. Men tanken är väl inte att fler ska skuggas?

Nu är det väl få föräldrar som hänger med de bästa H12:orna. Nä, men skämt å sido så tror ju inte jag att några av de 12-åringar eller 10-åringar som idag är mest tävlingsinriktade som kommer att vilja ha en förälder med i hasorna?? Eller är ni av en annan uppfattning?

Att det däremot finns hetsande föräldrar med ut som skuggor till de barn som behöver det tror jag att är ett befintligt problem som inte på något sätt kommer att bli bättre av det här förslaget.

Svar till inlägg av P, 2017-11-16 13:12:

Kan bara konstatera jävlar vad massa skit mina skattepengar går till.
Alla människor som skriver all den här litteraturen och sedan lägger man Swedish-league på en fredag i Bollnäs när ungdomarna går i skolan.

Svar till inlägg av Erik A., 2017-11-16 08:41:

Som jag sa innan, jag är inte för förslaget i huvudsak. Jag tycker snarare att vi som idrott har haft unikt stora möjligheter att delta med avseende på olika ålder, kön, kunskap, ambition etc.

Däremot är jag inte orolig för att de bästa och mest tävlingsinriktade kommer att välja andra idrotter. Jag tror att de har alla möjligheter att utvecklas till samma fina idrottare och i vissa fall elitidrottare i slutänden iaf. Jag har själv barn som älskar tävlingen, winsplit och spurttiden. Men det funkar bra även de gånger det blir U-klass/ÖM om vi åker på en oplanerad tävling. De har mer fokus på sin egen upplevelse än om personen ovanför heter Julia eller Kent.

Svar till inlägg av J Balck, 2017-11-16 12:12:

Utan att gå igenom all forskning som bidragit till det här så valde jag att gå in i det dokument som länkats till här nedan och sedan gå på de länkar de indirekt hänvisar till. Valde en av dem: "Vilka stannar kvar och varför?, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2008:4"

Där kan man läsa i litteraturlistan vilka tidigare rapporter och studier man stödjer sig på:

Antonovsky, A. (1991): Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Blomdahl, U. & Elofsson, S. (2006): Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? En studie av den unga befolkningen i Stockholm Haninge, Helsingborg, Jönköping och Lidingö. Ung livvstil Nr 7.december 2006. Idrottsförvaltningen Forskningsenheten.
Bourdieu, P. (1984): Distinction. A social critique of the judgment of taste. London, Routledge & Kegan, Paul.
De Knop, P. Engström, L-M., & Skirstad, B., Weiss, M.R. (1996): Worldwide trends in youth sport.. Champaign, IL:Human Kinetics.
Engström, L-M. (1999): Idrott som social markör. Stockholm, HLS förlag.
Engström, L-M. (2002 ): ”Hur fysiskt aktiva är barn och ungdomar?” Svensk idrottsforskning. Nr 3 Årg. 11.
Engström, L-M. (2004): Rapport nr 1 i serien Skola – Idrott – Hälsa: Stockholm: Idrottshögskolan.
Engström, L-M. (2008): Who is physically active? Cultural capital and sports participation from adolescence to middle age – a 38-year follow- up study. Physical Education and Sport Pedagogy. ( in press).
Franzén, M. & Peterson, T. (2004): Varför lämnar ungdomar idrotten? En undersökning av fotbollstjejer och –killar från 13 till 15 å., Riksidrottsförbundet, FoU-rapport 2004:3.
Fallby, J., Hassmén, P., Kenttä, G., & Durand-Bush, N. (2006): “Relationship between locus of control, sense of coherence and mental skills in Swedish elite athletes”, i International Journal of Sport and Exercise Psychology, vol. 4, s. 111-120.
Gerrevall, P., Carlsson, S., Nilsson, Y. (2006): Lärande och erfarenheters värd – En studie av ledare inom barn- och ungdomsidrott, Riksidrottsförbundet, FoU-rapport 2006:1.
Hagström, U., Redemo, E., Larsson, G. (2000): När självkänslan växer… Ett inspirationsmaterial för ett hälsofrämjande arbete på gymnasieskolans individuella program. Erfarenheter från ett pilotprojekt. Folkhälsoinstitutet, rapport 19.
Hansson, K. & Cederblad, M. (2004): ”Sence of Coherence as a Meta-Theory for Salutogenic Family Theraphy. Journal of Family Psycholtherapy. 15, 1-2, 39-54.
Kumlin, T. (1998): ”Korruption av den existentiella insikten: en när(synt)läsning av den salutogenetiska modellen”, i Röster om KASAM – 15 forskare granskar begreppet Känsla av sammanhang, s. 5-44. Stockholm: Forskningsrådsnämnden.
Kvale, S. (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur.
Larsson, B. (2005): Arenor för alla. En studie om ungas kultur- och fritidsvanor. Ungdomsstyrelsen.
Larsson, B. (2008): Ungdomarna och idrotten. Tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer. Stockholm, Pedagogiska institutionen Stockholm universitet.
Lindfeldt, M. (2007): Eliten é liten – men växer. Riksidrottsförbundet, FoU-rapport. 2007:11.
Lundgren, U. (1979): Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori. Stockholm: Liber Förlag.
Pattorn, M. Q. (2002): Qualitative Research & Evaluation Methods. Third edition. California: Saga Publication, Inc.
Nilsson, P. (1998): Fritid i skilda världar. En undersökning om ungdomar och fritid i ett nationellt och kontextuellt perspektiv. Ungdomsstyrelsen utredningar 11, Ungdomsstyrelsen.
Patriksson, G. (1987): Idrottens barn: Idrottsvanor, stress, ”utslagning”. Stockholm: Friskvårdscentrum.
Patriksson, G. (2003): forskningsprogram för projekt “Barn- och ungdomsidrottens socialisationseffekter och avbrotts problematik (opublicerat).
Peterson, T. (2007a): Några argument för sen specialisering. s. 32-34. Svensk idrottsforskning, nr,1 årgång 16.
Peterson, T. (2007b): Föreningsfostran och tävlingsfostran. Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.
Quennerstedt, M. (2006): Att lära sig hälsa. Örebro Studies in Education 15: Universitetsbiblioteket.
Riksidrottsförbundet (2004) (Franzén, M. & Peterson, T.): Varför lämnar ungdomar idrotten? En undersökning av fotbollstjejer och –killar från 13 till 15 år, FoU-rapport 2004:3.
Riksidrottsförbundet (2005): Idrotten vill.
Riksidrottsförbundet (2006): (Gerrevall, P., Carlsson, S., Nilsson, Y.): Lärande och erfarenheters värd – En studie av ledare inom barn- och ungdomsidrott, FoU-rapport 2006:1.
Riksidrottsförbundet (2006): Streck för miljoner – En utredning av det statliga lokala aktivitetsstödet.
Riksidrottsförbundet (2007): (Lindfeldt, M.): Eliten é liten – men växer. FoU-rapport. 2007:11.
Riksidrottsförbundet. (2007): (Thedin Jakobsson, B. & Redelius, R.): Idrottsledare som dörröppnare. Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang. Handslagsrapport 2007:19.
Säljö, R. (2000): Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Statens offentliga utredning SOU 2008:59. Peterson, T (2008): Föreningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten. Statens offentliga utredning. Stockholm: Fritzes.
Thedin Jakobsson, B. & Redelius, R. (2007): Idrottsledare som dörröppnare. Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang. Riksidrottsförbundet. Handslagsrapport 2007:19.
Ungdomsstyrelsen (2005): Arena för alla. En studie om ungas kultur- och fritidsvanor. 2005:1.
Ungdomsstyrelsen. (2005): Unga och föreningsidrotten. En studie om föreningsidrottens plats, betydelser och konsekvenser i ungas liv. Ungdomsstyrelsens skrifter. 2005:9.
Åhs, O. (2002): Idrott, människosyn och värdegrund i Pedagogiska perspektiv på idrott. Red. Engström och Redelius. Stockholm: HLS Förlag.

Det finns ju fler länkar att fördjupa sig i och vill du söka mer specifikt vilka SOFT har studerat så har du det här:
http://www.svenskorientering.se/Forening/Idrottslyftet2017/Forskningochfakta/Forskningochstudier/

Frågade faktiskt mina barn igår vad de tyckte om förslaget (men sade att det var ett faktum). 13-åringen som egentligen inte berörs reagerade med att tycka synd om de mindre. Hans analys av förslaget var ett klarsynt; FETT dåligt! Min tävlingsinriktade flicka grät; skall jag aldrig få tävla mer? Minstingen grät också och när jag frågade varför (han är inte särskilt tävlingsinriktad så jag blev lite undrande) visade det sig att hans mål var att tävla tävlingsklass för att kunna vara med om riktiga prisutdelningar. Han tycker inte att de småpriser som alla i U-klass får är något att komma med utan vill kunna vara med vid de RIKTIGA prisutdelningarna där man kan vinna bäddlakansset från IKEA, vattenflaskor, nyckelringar och andra åtråvärda föremål :-). Det finns olika motivatorer till att vilja springa tävlingsklass, det är tydligt! Ingen av dem upplevde någon hets vare sig från oss föräldrar eller från tränarna. Inget de heller upplevde hos de övriga ungdomarna i klubben när jag frågade dem. Mina barn är ett mkt litet statistiskt material men jag tror att de är ganska representativa för orienteringsbarn. Tycker att det är ett oerhört tillåtande och varmt klimat på ungdomstävlingar-varför är vi inte stolta över det? Och istället lägger krutet på att få fler barn få uppleva detta?

Låter lite drastiskt att både plocka bort HD10 och HD12... Visst är det bra att ha barnens bästa i fokus men tror inte man kan dra alla sporter över en kam utan man får nog se till varje sports förutsättningar och anpassa utifrån det. Tror att mycket av problemen man relaterar till i dessa undersökningar har med lagsporter att göra där det sker en mycket tidigare utslagning. Jämför med fotbollen där t.ex. storklubbarna har akademier där de allra bästa spelarna handplockas. Om man ser på Hammarby (säkert lika för andra lag) så börjar man redan i 8-årsåldern att plocka ut de bästa spelarna till klubbens s.k. akademilag, där de får en egen handplockad tränare, får bättre förutsättningar när det gäller träningsmöjligheter än andra i samma ålder, osv.

Svar till inlägg av Per Sundberg, 2017-11-16 11:50:

Jag har läst mer om förslaget och kommer läsa ännu mer inför helgen, men jag har redan nu ett antal reflektioner.

För det första jag har inte hittat någon skrivning om H8RR och H10RR som finns i Finland och Estland. Snitslade banor där barnen går/springer själva, med möjlighet till att gena/snedda för mer erfarna orienterare. Mycket uppskattade tävlingsklasser där man tom kan hoppa över kontroller mot tidstillägg.

För det andra saknar jag redovisning av och slutsatser från djupintervjuer av orienterande familjer och ungdomsledare. Dessa beskrivningar känns väldigt relevanta när man ska förmedla och förankra en förändring. En belysning av problemställningen utifrån de aktiva känns viktigt för denna fråga.

För det tredje har jag inte hittat specificerade krav från RF och/eller koppling till kommande bidragsstöd. Vad är det som driver denna förändring just nu? Vilka krav är det som orienteringsrörelsen inte uppfyller?

Slutligen har jag inte ännu hittat vilka forskare och studier som specifikt stöttat detta arbete som skett på SOFT-kansliet. Tar gärna emot tips om vilka som varit medverkande från forskningsvärlden.

Modellen med att ha särskilda "tävlingsklasser" där skugga är tillåten är galen. Ska man springa med barnen bör ÖM-klasser vara det rätta.
Däremot kan man tänka sig att föra över modellen med glada och ledsna gubbar till U2. De som springer ensamma i den klassen kan behöva lite hjälp för att hindra de allra grövsta bommarna.
För U1 bör lösningen vara en helt annan. På 1970-talet användes den s.k. Hällen-modellen som innebar att den lättaste banan - numera U1 - snitslades med funktionärer. Eftersom det kan vara svårt att se på ungarna vilka som springer U1 kan man göra som Avesta OK på 80-talet. Förse alla löpare på U1 med nummerlapp. Då syns det vilka som ska kunna få hjälp och stöd. Funktionärskrävande? Ja, men det finns säkert tillräckligt många föräldrar som kan tänka sig att stå längs banan i stället för att följa efter sin egen unge. (De slipper dessutom springa sig svettiga ..)

Svar till inlägg av Duh!, 2017-11-16 11:01:

När vi diskuterat sådana här frågor i klubben har en del föräldrar även erfarenhet från längdskidåkning och alla verkar vara överens om att det är mindre hets, mer glädje och fler som fortsätter inom orientering än skidåkning. En av anledningarna är att det inte finns någon publik inom orientering (annat än på upploppet). När föräldrar skuggar barn kan det bli som "Gammal" beskriver.

Idag är U-klasser inte tävlingsklasser. En del som förespråkar förslaget verkar tycka att det går lika bra att se U-klasserna som en form av tävlingsklasser och tävla där men då blir U-klasserna något annat än de är idag (när de som klarar av att orientera själv vill springa tävlingsklass) och då ökar de risker som "Gammal" pekar på.

Svar till inlägg av Duh!, 2017-11-16 11:01:

Ja, problemen blir större i U-klass eftersom då har barnen den hetsande föräldern med sig i skogen medan i HD12 får man springa själv.
Upplägget med att tävla med sina föräldrar i bakhasorna är bara dåligt.
Det är samma problem som att ha en förälder som skriker instruktioner på sidan av fotbollsplanen.

Gammal> Menar du alltså på fullaste allvar att problemet med U-klasser är att föräldrar hetsar barnen och att lösningen är dagens modell med tävlingsklasser där vi helt enkelt skyddar barnen genom att förbjuda skuggning?

Det är möjligt du har rätt. Men isåfall är det väl ett problem som är nog så angeläget, hetsande föräldrar är ju en av delarna som "idrotten vill" och liknande dokument försöker komma tillrätta med, men som kräver en helt annan lösning? Då måste ju klubbar och andra medvetna jobba stenhårt med/gentemot dessa föräldrar. Pelles pappa kanske inte får skugga honom när han springer H12 men om det är symptomet så lär ju inte problemet i sig försvinna för att han byter till H12 istället för U-klass. Det är ju bara att du flyttar undan det till en plats där det förmodligen inte syns.

Svar till inlägg av Förändringens tid..., 2017-11-15 21:17:

Nu har jag tagit mig tid och läst (igen) och jag förstår fortfarande inte kopplingen mellan den föreslagna klassindelningen och vad RF VILL, bl a i "den förändrade synen på träning och tävling".

Visst att ALLA barn skall få utvecklas i sin egen takt men därmed inte sagt att tidigt utvecklade barn inte skall få fortsätta att träna, tävla och utvecklas på sin nivå. SOFT föreslår inte bara förändringar för barn utan man avser även att stoppa ungdomar (16-år) från att springa medel-SM och Swedish League. Mycket andas viljan att sätta stopp för duktiga barn och ungdomar för att prioritera bredden. Detta är inget RF förespråkar utan man framhåller att ALLA barn och ungdomar skall få träna och tävla på sin nivå. Tävlingsmomentet är en viktigt del av träningen för såväl barn som ungdomar, enligt RF!!

Det finns ett talesätt att "lika barn leka bäst" vilket oftast stämmer bra om man tittar på barn och ungdomar när de tränar och tävlar. I nuvarande förslag rekommenderas flickor (upp till 12 år) att "tävla" i klasser som är "könsneutrala" och öppna för åldrar upp till 16-20 år. Hur detta skall innebära att vi får fler flickor till vår tävlingsverksamhet samt därutöver lyckas behålla dem övergår mitt förstånd. Det kommer vara nog så svårt att få yngre grabbar att förstå vitsen med att de endast kan "tävla" i klasser där 20-åringar får vara med.

Visst skall det vara den egna prestationen som skall framhållas men mätning av resultat
skall inte raderas. Lagidrotterna har tagit bort serietabeller i vissa idrotter för att på så sätt komma åt utslagning och selektering. Dock räknar man fortfarande gjorda mål, målgörare samt vilket lag som vinner matchen. Vi inom orienteringen skall ta det ännu längre....

RF framhåller att forskningen visar att barn i så stor utsträckning som möjligt skall upp-muntras att hålla på med flera olika idrotter. Det är den tidiga specialiseringen och selekteringen man vill "komma åt". Inte neutralisera all tävlingsverksamhet för barn.
SOFT:s utredning har enligt mig gravt missuppfattat RF:s intentioner.

Svar till inlägg av Camilla, 2017-11-16 07:53:

Kanon att dina verkar fokusera på egen prestation och är stolta över att/när de klarar sig själva. Men likväl, att man får ha skugga betyder ju inte att de måste ha det för att de springer U-klass?

Och att barn skulle vara på något vis missunsamma över att andra i klassen får ha skugga om de känner att de behöver det, det är det väl ändå inte någon som menar? (isåfall är det ju något att tala med barnen om)

Detta verkar vara det gamla vanliga problemet med att man tror att det bara finns en lösning som är den optimala för alla (alternativt att man tycker att det duger med att det inte passar i stort sett någon särskilt väl men men därför blir lika för alla). Det vore bättre om alla kan välja något som passar dem, om man vill att de ska stanna kvar inom orienteringen.

Vi har idag flera alternativ att välja på, för de som vill tävla, och de som bara vill orientera i lämplig takt, för de som kan själv, och de som behöver skugga. Möjligen kan ytterligare alternativ för dem som behöver svårare banor med skugga, eller vill slippa tidtagning adderas till den listan.
Motionsbanor kan också utökas med fler alternativ för dem som inte vill tävla i egen åldersklass, i alla åldrar. Föräldrar och ungdomsledare kan förstås påverka så att ungdomarna kommer både rätt och fel i dessa val, men det är en annan fråga än utbudet av möjligheter.

Jag tror inte att vi ska behöva diskutera detta på samma sätt som lagidrotter med problem med uttagningar och utslagningar. Inte heller jämföra med idrotter där toppen nås långt innan 20 års ålder och den tidiga hårdträning som då krävs.
Orientering har en egen profil och om vi ska förbättra något så ska det vara på basen av ett behov, inte pga en generell lösning som RF beskriver. Jag tror inte ens att RF menar att alla idrotter ska göra lika.

U-klasserna är också bra då nya föräldrar och barn får en chans att vara ute och lära sig sporten tillsammans.
Problemet ligger bland de föräldrar som tävlar med sina barn och tar man bort åldersklasserna så kommer det blir riktigt dåligt för de barnen.

Svar till inlägg av P, 2017-11-16 08:07:

U-klasserna misslyckande handlar om hetsande föräldrar.
Jag har varit ungdomsledare och skuggat många barn i u-klasser. Det som slagit mig hur dåliga tider de får när de sprungit med mig som skugga istället för med sina föräldrar.
U-klasser är väldigt dåliga då föräldrar inte kan låta sina barn orienterara själva då det är tidtagning. Tråkigt men sant.
Att ersätta tävlingsklasser med u-klasser med skugga är döden för sporten.
Kan man dela upp klasserna så att dessa mörka skuggor försvinner så kanske det skulle gå bättre.

Svar till inlägg av P, 2017-11-16 08:07:

Det är möjligt att sporten överlever en sådan här ändring, men vi måste komma ihåg att det är ingen extern aktör som tvingar oss att göra detta utan det är helt valfritt. Jag tycker inte att det är att begära för mycket att förespråkarna ska försöka visa vilket problem förändringen är lösningen på (och då inte bara allmänna hänvisningar till Idrotten vill eller Strategi 2025).

(Jag anmälde mitt förra inlägg då jag felaktigt skrev Strategi 2015.)

Inlägget är raderat

Svar till inlägg av P, 2017-11-16 08:07:

Förslaget tillför ju inga möjligheter för de som inte vill tävla (nåja, att springa gul eller orange bana med skugga vore väl nytt). Den enda effekten är att de barn för vilka tävlingen är en viktig del i idrotten kommer att fokusera på en annan idrott.

Observera att det faktiskt finns barn som älskar att tävla, precis som att det finns vuxna som gör det.

Svar till inlägg av SG, 2017-11-16 08:10:

Det har mina också.

Svar till inlägg av P, 2017-11-16 08:07:

Alla mina barn har sprungit 10-års klassen från 8 års ålder och U-klass före det.

Och då kommer vi ju tillbaka till frågan om hur vi som föräldrar och ledare bemöter barnen när de springer U-klass gentemot att springa HD10-12.
Om vi ser till de faktiska skillnaderna mellan att springa en U2 och HD10 så kommer jag endast på följande:
-Fri starttid som kan leda till klunglöpning
-Öppet för skuggning och kompislöpning

Nej, jag har inte tagit upp åldersskillnader, kön eller resultatlistor. Inget av detta påverkar ju på något sätt ett barn som är ute och springer. Det påverkar kanske helheten, men låt oss återkomma dit om en stund.

Den första punkten kan naturligtvis påverka upplevelsen för barnet negativt men dels så kan ju en aktiv startpersonal fördela ut det något jämnare och dels så tror jag faktiskt inte att barnen upplever det på samma negativa sätt som vi vuxna.

Det sportsliga med skuggning då? Tja det kan ju upplevas orättvist, men det jag försöker peka på här är ju det enskilda barnets upplevelse och om man vill springa själv så får man ju det. Jag upplever det på kommentarerna (från er andra vuxna) som att det mer handlar om en resultatlistegrej det också.

Och då till resultatlistorna....
Borde vi inte kunna få våra yngsta att inte fokusera på resultatet utan istället prestationen? Det är ju hela grejen med den här motionen. Jag är fortfarande inte för förslaget, men det finns ju något där som de pekar på ändå. Prestationen påverkas ju inte av hur de andra springer, vilka de är eller om de har någon med sig. Kan vi som vuxna inte förmedla glädjen i att hitta en kontroll, lusten med att vara i naturen och förstå den och känslan av att övervinna banans svårigheter då ligger problemet där. Att vi enbart klarar att peka på en tidssorterad lista i efterhand.

Ja, jag älskar resultatlistan, winsplit och livelox. Tävling är roligt. Också. Grunden måste ju komma från glädjen i att springa.

Jag tror att vi nu ser det som naturligt att 7-8 åringar bor springa U-klass. Förändringar sätter tankar och känslor i gungning. Om några år kanske vi har landat i att HD10 springer U-klass eller något annat som känns helt naturligt.

Jag tror nu att Tävlingsklasserna
bör behållas.

Svar till inlägg av Duh!, 2017-11-15 22:49:

Mina barn skiljer också mycket på U-klass och tävlingsklass. För dem ligger skillnaden i att behöva en skugga jämfört med att klara sig själv i skogen. Något de som små strävar efter och känner sig väldigt stolta över när de behärskar. Det är inte själva tävlandet som de i början ser som målet med att gå upp i tävlingsklass utan tillfredsställelsen i att klara sig själv i skogen. Sedan har de blivit bitna av tävlandet och nerven i det och gillar tävlandet för tävlandets skull! Arma barn..

Det slog mig plötsligt en sak. Om detta förslag genomförs så är det väl bara en tidsfråga innan någon skriver en sida som laddar ner resultaten från U-klasserna och översätter dem till åldersindelade klasser. För att en sådan tjänst ska vara laglig så krävs rmodligen tillstånd av de löpare som redovisas frågan är om någon kommer bry sig.

Svar till inlägg av Farsan, 2017-11-15 22:13:

Jag brukar ha en annan signatur, men nu lånar jag denna. Vill man ge mer tyngd åt sina argument kan man ju skriva sitt fullständiga namn och bifoga verifierbart CV.

Annars kan man ju kolla på SOFTs hemsida hur öppen debatten är där...

Vad vinner vi på att helt plötsligt börjar kalla U-klasser för tävlingsklasser? Då minskar ju flexibiliteten för individen och de som inte vill tävla helt plötsligt springer mot dem som vill tävla. Tycker det inte stämmer överens med devisen att deltaga på sin nivå vilket verkar vara utgångspunkten för förändringen.

Svar till inlägg av Duh!, 2017-11-15 22:49:

Det är betydligt troligare att de hört det från någon kompis eller ett syskon som kanske är några enstaka år äldre eller också drar de bara slutsatsen att eftersom alla äldre springer i åldersindelade klasser så är det det som är de riktiga tävlingsklasserna och självklart vill de tävla.

När jag var 10 så hade man ännu inte infört H10 på vår ungdomsserie (tror jag sprang H10 en gång på nationell tävling). Utöver H12 hade man alltså bara nybörjarklassen (motsvarande inskolning) eller parklassen att välja på. Nybörjarklassen fick man ju ha övervakare med sig på så den såg jag inte ens som en tävlingsklass och eftersom jag bara sprang i par de allra första träningarna så såg jag ingen anledning att göra det på första tävlingen heller så självklart blev det H12. Första tävlingen gick bra och jag slog min 12-årige bror som gick bort sig på en kontroll. Andra tävlingen slog däremot min bristande rutin igenom och när jag skulle gena lite över en äng till kontrollen kom jag fel och hamnade till slut ganska rejält fel och hade fullt upp att hitta tillbaka till målet (mötte en ledare (L-E K) på tillbakavägen). Jag hade ju inte riktigt de kunskaper som behövdes för att hantera den tidens H12-banor på 20000-del.

Varför berättar jag då detta? Jo, jag tror att vi kommer att få liknande effekter med den skillnaden att löpare kommer drivas upp på orange svårighet i förtid och hoppet mellan gul och orange svårighet är ju faktiskt det svåraste. En annan effekt kan bli att andra löpare som gillar att vinna kommer att stanna kvar på för låg nivå för länge bara för att det ökar chansen att vinna och de ser ingen annan skillnad mellan U-klasserna som ju kommer att upplevas som de nya tävlingsklasserna. Syftet är ju att löparna ska springa i den klass som bäst passar deras nivå men vad finns det för garanti för att det blir så. Ledarna kan ju försöka påverka men ungdomarna vet ju precis vad de ska säga för att springa i den klass de vill och då är det svårt och kanske inte heller lämpligt att säga emot oavsett om löparen vill springa en för lätt eller för svår bana. Hindrar man dem från att springa en bana som man tycker är för lätt för dem så kanske de blir rädda. Det är inte så lätt att veta hur de tänker i okänd terräng. Om man å andra sidan hindrar dem från att springa en för svår bana så signalerar man att man inte litar på dem. Det kan nog många gånger vara bättre att låta dem misslyckas och inse själva. Bara man inte säger "vad var det jag sa" efteråt.

Svar till inlägg av Duh!, 2017-11-15 22:49:

För att det är så många hetsiga föräldrar som springer bakom andra barn och att man inte springer mot killar i (ungefär) samma ålder.

Svar till inlägg av J Balck, 2017-11-15 22:02:

Vilken del är det som inte finns i U2 där.
Livelox eller winsplits?
Eller varför är U2 det värsta det vet, för att man kan få tjejbaciller?
Eller har de helt enkelt fått höra från någon (vuxen kanske, det brukar vara därifrån barns värderingar kommer i grunden) att U2 på något vis är löjligt?

Är intresserad av ett uppriktigt svar, varför är U2 det värsta de vet?

Många bra inlägg både emot och för, men själv är jag helt klart emot.
Annars visar den här debatten att det skulle vara bra med att man vet vem som gör inläggen. Får en känsla att några inlägg är gjorda av samma person fast med olika alias.
För att någon t e x är för och sen visar sig att inte har någon som helst erfarenhet av praktiskt ungdomsarbete så är det inte mycket värt i mitt tycke.

Själv har jag jobbat många år med ungdomsarbete och stöttat nya och även de som har varit med några år. Även tryckt på att det skall vara kul och att man inte behöver träna så hårt eller mycket för att få lov att vara med i gemenskapen, men även att de som vill utvecklas och tävla skall få göra det.

Inför istället som PS föreslog att man kan springa utan tidtagning om man vill det i de berörda klasserna. Men testa helst först under ett år i något av de större distrikten som är för denna förändring med att ta bort klasserna HD10 och HD12.

Man tog ju bort tidtagning i inskolning för några år sedan. Men i Skåne så fick man sträcktiderna i Winsplits under lång tid även om det stod enbart fullföljt i vanliga resultaten. Sen finns där något i Skåne som heter ÖM12 som är samma bana som inskolning fast med tid ;)
Men i år så missades det på DM och inskolning kom med i Winsplits och gissa om det blev kraftiga protester och uppror mot detta...
http://obasen.orientering.se/winsplits/online/sv/default.asp?page=table&databaseId=51105&categoryId=45

Har även sett att det är väldigt ofta som resultaten finns med på winsplits för inskolning både i Skåne och övriga landet, stackars barn vad de har lidit i det tysta :)
Även i vanliga resultaten så står inskolning ibland med med tider...

Stockholms OF har sin ordförandekonferens på söndag. Jag hoppas att SOFT finns representerade (vi är ju ändå i samma huvudstad). Om möjlighet ges kommer jag att berätta om två pojkar, låt oss kalla dem Erik och Elliot, som är två unga orienterare men som inte är högst på pallen. De älskar sedan något år tillbaka att springa H10 och deras största merit är att ha längst tid på Daladubbeln. De gillar att titta på Livelox och studera winsplits för jämföra sig själva med andra men samtidigt utan någon som helst strävan att vinna. En gång råkade de bli anmälda till U2, och den stackars föräldern blev turligt nog räddade av upplandsarrangören som med kort varsel flytta deltagandet till H10. För springa i U-klass, det är det värsta de vet.

Idrott borde väl också barnförbjudas. Vad ska våra barn få för bilder av livet när man tittar på hur Kalla sliter i spåret, och SLÅR sina motståndare. Och Tove, du kan bli en utmärkt byråkrat på soft. Det skulle rädda oändligt antal barn från vanföreställningar och mardrömmar. Precis som datorspelande gnager sig in i våra barns hjärnor gör också beskådandet av idrott samma sak.

Svar till inlägg av Förändringens tid..., 2017-11-15 21:17:

Är det bara troll som tycker att SOFT:s förslag är bra?

Svar till inlägg av Förändringens tid..., 2017-11-15 21:17:

Ja, det är bara vi som gnetar runt på tävlingar som är lite avhängda. Tänk nytt tänkt stort! Det finns större uppgifter inom idrotten än fjuttigt tävlande, väx upp!

Tanken är inte att ta bort tävlandet, utan anpassa det. Tar man sig tid och sätter sig in i RF:s tankar kring "den förändrade synen på träning och tävling", då förstår man SOFT motiv till utveckling av ett nytt tävlingsklass upplägg. Bra där SOFT!

Jag kollade lite hur andra idrotter gör. Ser vi till längdskidåkningen räknas officiell tävlingsklass från H/D 9 år och uppåt. 0-8 år räknas som nybörjarklass och där får ingen tidtagning ske. Kollade lite i programmet för vintern och ser att många tävlingar har klasser för 0-8 år utan tidtagning. För HD 9-10 finns även tävlingar med jaktstart. Dessa regler finns i en regelutgåva från 1 oktober i år.

Svar till inlägg av ... ny syn på träning och tävling., 2017-11-15 19:53:

Jag har gått UTU och de undersökningar du tar upp var en del av kursmaterialet. Frågan har även varit uppe på ungdomsledarmöten. Ett mycket litet fåtal skulle tolka det som om man måste ta bort tävlingsklasser upp till 13 år för att uppnå rektangeltänk. Hört väldigt många argument för att det kunde ha motsatt effekt. Många av de ungdomsledare jag pratat med har garanterat minst lika mycket erfarenhet av ungdomsverksamhet än du och flertalet av de som jobbar på förbundsnivå. Känns väldigt mycket som om problemet är att de som har kontakt med verkligheten inte är tillräckligt engagerade på förbundsnivå. Läs gärna tråden om orienteringens demokrati.

Svar till inlägg av Försvararen, 2017-11-15 20:09:

Bra förslag!