Orienterare.nu

Tiomila

Orienteringskartan

WOC 2016

SOFT

O-snack

Aktuell tråd

Kartnormen 2017 är här ...

Hallonpaj 2017-04-04 19:30

http://orienteering.org/wp-content/uploads/2010/12/ISOM-2017.pdf

Hur kunde de lägga till ett orienteringskarttecken med gul botten och gröna prickar. Men vi fick karttecknet klippa!

Positionen vi trots allt har hamnat i :)) Samtidigt som halva Sveriges kartritarkår ska gå i ålderspension.

Nu får ni svära, för det gör jag redan över det här!

Skriv ett inlägg

Skriv ditt inlägg här...

Skriv 1981 i rutan

Inlägg

Hj 2017-12-24 11:55 #630

Svar till inlägg av Ritarn, 2017-12-24 09:32:

"Tycker det är bra att du nu klart definierar att en punkthöjd inte behöver vara en meter utan att det kan ses som en medelnivå.".

Var skrev CC att den är under en meter? Medelnivå på över en meter innebär att åtminstone hälften av punkthöjden är över en meter. Däremot kan vissa delar av den vara under en meter, till exempel kan nivåskillnaden vara mindre än en meter om du kommer uppifrån ut på åsen den ligger på.

"Problemet uppstår ju egentligen bara när den synsvagare gruppen av löpare nu skall förhindras ifrån att tävla på uppförstorade kartor så att dessa roliga ol-tekniskt intensiva områden kan utläsas."

Du verkar fortfarande blanda ihop olika saker. I detaljrika partier blir platsen på kartan mindre för den punkthöjd du beskriver och eftersom punkthöjden troligen inte heller framträder tydligt jämfört med omgivningen i verkligheten så gör det inget. Den behövs inte. Den tillför inget. Den ska därför inte vara med på kartan. Alltså är inte läsbarheten något problem och de uppförstorade skalorna från grundskalan vi har idag är i de allra flesta fall tillräckligt för att du ska kunna ta dig mellan två punkter på snabbast möjliga sätt med endast kartan och kompassen som hjälpmedel. I några få fall i Sverige kan ännu större skala behövas och då är det inte konstigare än att det tillåts som undantag.

Jag sprang själv 10mila i våras. De punkthöjder jag stötte på som låg på gränsen (kanske en del till och med under en meter, jag hade inte tumstock med mig), gjorde inte kartan mer svårläst. Tvärtom, de låg i detaljfattiga partier och tillförde så pass mycket till navigeringen att de var motiverade att ta med. Jämför stenarna på Gotland. När stenar under en meter tas med är det ett undantag från kartnormen, men så länge det inte gör kartan mer svårläst utan tvärtom, verkligen tillför något till orienteringen och därmed uppfyller kartnormens syfte, att kartan ska hjälpa orienteraren att ta sig från punkt A till B, så är sådana undantag välmotiverade.

Att släppa skalkravet skulle med all säkerhet få rätt så stora konsekvenser. Till att börja med verkar det vara relativt få kartor som idag följer normens tillåtna symbolstorlekar, åtminstone om man får tro de rapporter från nivå 1-tävlingarna som SOFT redogjort för på kartträffarna de senaste åren. Skulle kartskalan släppts fri skulle många äldre kräva 5000-del för att kunna se. Det är inget problem med det. Problemet är att kravet snart skulle komma från deltagarna att gälla för alla tävlingar. Se på 7500-delen idag. Det är idag valfritt för arrangören att erbjuda 10000 eller 7500 för 60 och 65. Hur många arrangörer vågar erbjuda 10000? Jag känner inte till en enda. Jo förresten, Swedish League i Dalarna för ett par år sedan. Arrangören blev sågad vid fotknölarna, trots att kartan följde normen, var snyggt digitaliserad och lättläst.

Men trots ovanstående är nog inte införande av 7500 något problem ner i 55- och 50-klassen. Även i detaljfattiga partier gör ju en uppförstoring tunna linjer tjockare, vilket verkar uppskattas av många äldre. Däremot får aldrig uppförstoringen ske på bekostnad av sönderritade kartor eller kassa utskrifter. Grejen är bara att du och de flesta av de övriga kartritare jag känner som förespråkar fri kartskala redan levererar sönderritade kartor. Den här diskussionen, där du verkar vilja ha med punkthöjder på halvmetern även i detaljrika partier, understryker detta. Ett annat exempel är signaturen "old", också en ivrig påhejare av fri kartskala, som skrivit här tidigare att hen anser det vara viktigare att rita två för korta branter för att visa på att det går att springa mellan dem, än att rita det läsbart så branterna inte förväxlas med två stenar, till exempel genom att rita en enda brant, passerbar. Ett tredje exempel är Västkuststafetten runt Bergsjön i våras där kartritaren också är en stark förespråkare av fri kartskala. Tävlingen sprangs på 7500 för eliten och det var väl tur det, med alla förminskade symboler såg den ut som en 15000-del.

Med detta som bakgrund blir det svårt att ta era argument för fri kartskala på allvar.

Ritarn 2017-12-24 09:32 #629

Svar till inlägg av Christer Carlsson, 2017-12-23 17:44:

Christer skrev:
-Visst det står min. höjd 1m och det ska ses som en typ av medelhöjd, så om den är rejält hög på ena sidan så kan den vara lägre på andra sidan. Men "ritarn" har ju varit ute förut och haft synpunkter avseende åsar och punkthöjder på årets 10-mila karta som jag ritat en del av och det är väl det som spökar här igen."

Svar:
Hinner med ett svar innan julens plikter får ta över. Tycker det är bra att du nu klart definierar att en punkthöjd inte behöver vara en meter utan att det kan ses som en medelnivå. Varför inte skriva det i kartnormen? Under årens lopp har ju den verkliga höjden på punkthöjder sjunkit i takt med kartornas ökade detaljeringsgrad. Från att varit rejäla pjäser på 2-4 m är de nu alltsomoftast knähöga.

Att du själv ritar små punkthöjder är väl inget att skämmas för. Idag vill ju en majoritet av löparna ha dessa redovisade och min egen uppfattning är att både ditt ritande och tiomilakartan är jättebra.

Problemet uppstår ju egentligen bara när den synsvagare gruppen av löpare nu skall förhindras ifrån att tävla på uppförstorade kartor så att dessa roliga ol-tekniskt intensiva områden kan utläsas.
Att skalkravet inte hänger ihop med normen tycker jag är helt fel då det är samma personer som samtidigt lanserar de båda. Här hoppas jag faktiskt att årsmötets representanter låter arrangören bestämma skalan i varje klass och utifrån hur detaljerad terrängen är.

För att återknyta till de små punkthöjderna slutligen så motiveras ju dessas höjd med dagens synsätt, genom att dess stora enmeterssida ligger i en höjdsluttning eller är ritade ovanför en kant/kurva och där höjdkravet ”1m” ofta utgörs av de intilliggande höjdkurvorna som ändå utläses av löparen. Den uppstickande toppen förblir knähög men tas med ändå.

När normen lanserades utropades med buller och bång att nu skulle kartorna äntligen bli mer lättlästa. Vad som inte angavs var att detta gällde för elitens behov av att med full synskärpa kunna läsa detaljrika områden. För den stora gruppen med synproblem så är ju normens verklighet att kartorna utan att bryta mot denna, kan ritas lika detaljerade och oläsliga som tidigare.

Nuförtiden måste man ju tom. ta tillgång till en dyr certifierad skrivare för att kunna läsa dem istället för den vanliga laserskrivaren i klubben. Istället görs kartorna beroende av speciella tryckerier när de tekniska utskriftskraven skjuts i höjden.

Så släpp skalkravet. Behåll symbolstorlekar och avståndskrav mellan objekt och gå ut med en remissutgåva under ett år nästa gång en norm skrivs.

God jul.

insider 2017-12-24 09:31 #628

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2017-12-23 19:57:

Kan inte minnas att jag påstått det.

Navigator 2017-12-23 21:45 #627

Christer C - mycket är bra och intressant med nya normen (testet kommer ju först när löpare verkligen tävlar på kartorna) men kartografiskt känns passerbar brant (utan taggar) fel när den blev tunnare än tidigare. Eller är det meningen att taggar ska ritas ut oftare än vad som kanske varit fallet förut i vissa kretsar? Nu kan det bli en effekt att löparen tror att det är en stig eller otydlig stig när "skrenter" ligger på rad och nära varandra. En synpunkt. God jul alla kartvänner!

Utveckling 2017-12-23 20:10 #626

En betraktelse av kartans utveckling de senaste 50 åren: https://m.facebook.com/events/143671172947872?view=permalink&id=151684145479908

Zerbembasqwibo 2017-12-23 19:57 #625

Svar till inlägg av insider, 2017-12-23 19:27:

OCADs filer har väl aldrig varit felfria?

insider 2017-12-23 19:41 #624

Svar till inlägg av Christer Carlsson , 2017-12-21 10:19:

Denna min önskan lär väl knappast kunna infrias förrän i bästa fall när nästa kartnorm kommer om cirkus 15 år och då lär jag vara i sådant tillstånd att jag inte bryr mig. Men, nog hade det varit piff med en heldragen variant av 505 Stor stig, att använda för asfalterade och hårdgjorda stigar. Dessa skiljer sig ju väsentligt från skogsstigar med rötter och stenar och i löpbarhet.
En heldragen linje har ju för övrigt varit vanligt förekommande senare år för att t ex visa asfalterade cykelvägar. Normvidrigt förstås, men funktionellt.

insider 2017-12-23 19:27 #623

Svar till inlägg av Christer Carlsson, 2017-12-23 17:44:

Eftersom jag varit den (ende?) som ifrågasatt varför det inte duger men enda symboluppsättning, dvs Ocads, tackar jag för detta klargörande besked. Nu vet jag och nu ska jag inte gläfsa mer om detta.

Christer Carlsson 2017-12-23 17:44 #622

Svar till inlägg av Ritarn, 2017-12-23 00:04:

Jag måste säga att jag inte förstår frågan, en punkthöjd är väl en punkthöjd oavsett var den ligger. IOF har inga som helst synpunkter på var en punkthöjd ligger, så länge som den är tydlig och får plats. Visst det står min. höjd 1m och det ska ses som en typ av medelhöjd, så om den är rejält hög på ena sidan så kan den vara lägre på andra sidan.
Men "ritarn" har ju varit ute förut och haft synpunkter avseende åsar och punkthöjder på årets 10-mila karta som jag ritat en del av och det är väl det som spökar här igen.
Sen angående "SOFTs" symboluppsättning. Vi dvs kartgruppen beslutade att göra en sådan, eftersom vi identifierat ett antal fel i ocads uppsättning, både den nya för ISOM 2017 och i den gamla.
Visst vi tyckte ett vi var extremt noggranna, men förstås så blev det väl något litet fel här och där uppenbarligen, men jag har tex använt den nu i snart ett år och för mej funkar den utmärkt.
Som varande tryckare också, så vill jag inte rekommendera ocads, då den har en väldigt onödigt komplicerad färgtabell, som är som gjord för att det ska bli fel (det har det varit i de kartor vi fått in för tryck under hösten).

PS 2017-12-23 16:17 #621

Svar till inlägg av ritarn, 2017-12-23 09:36:

Jag skulle kunna ge massor av exempel där punkthöjder ute på åsar tillför viktig information men det är förstås inte alltid så. Det är svårt att säga något utan exempel. Det är väl därför det brukar anordnas kartpromenader där sådant diskuteras. Borde nog delta lite mer på sådana själv men försöker kompensera det lite genom att diskutera kartor med dem jag springer. Åtminstone de jag känner vet att de kan såga mig jäms med fotknölarna utan att jag tar det som annat än vanlig värdefull återkoppling.

Zerbembasqwibo 2017-12-23 13:20 #620

Svar till inlägg av ritarn, 2017-12-23 09:36:

Ska en kontrollant komma och tycka så mycket då? Eller ska den fokusera på att påpeka det som bryter mot norm.

Hur kom du fram till att kontrollanter inte verkar ha åsikter? Eller menar du på just nån punkthöjd på en specifik ås?

ritarn 2017-12-23 09:36 #619

Svar till inlägg av God Jul o Gott nytt år, 2017-12-23 09:20:

"-Du kan också skippa den även om den är tydlig, för vad extra ger en punkthöjd på en ås? "

Ja det är lite det som är poängen tycker jag. Varför rita två karttecken på varandra i onödan?
I flack eller detaljfattig terräng tycker jag själv att mindre punkthöjder kan redovisas liksom det går att tumma även på stenstorlekar. Känner till en av världseliten omtyckt kartritare som gör så.
Det intressanta är väl också att kartkontrollanterna inte verkar ha någon uppfattning i frågan.

God Jul o Gott nytt år 2017-12-23 09:20 #618

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2017-12-23 08:53:

Det där sista du skrev ser jag som viktigast. Tar vi inte in den faktorn kan vi lika gärna springa på ortofotokartor.

Ett problem som drabbat flera samhällsfunktioner är den hysteriska kontrollen över anställda, inte minst skolan. Ibland kallas det kvalitetssäkring.

Lita istället på människor.

Ett aldrig så välfyllt regelverk kommer att slå begåvad och lite konstnärlig kartritare.

ritarn 2017-12-23 08:57 #617

Svar till inlägg av PS, 2017-12-23 00:31:

Håller med om att det är en svår fråga och det är därför jag efterlyser Christers, Map Commissions, och framför allt gruppen kartkontrollanters syn på frågan. Löparna och kartritarna har sedan länge vant sig vid små punkthöjder men normen som god-/ underkänner kartor medger ju inte det invanda ritsättet.

Zerbembasqwibo 2017-12-23 08:53 #616

Svar till inlägg av PS, 2017-12-23 00:31:

1. Om punkthöjden är tydlig, och du kan ha minst 0,15 mm avstånd mellan den och höjdkurvan kan, nästan ska, du rita in den
2. Om punkthöjden är otydlig ska du inte rita in den hur mycket det än ryms
3. Du kan också skippa den även om den är tydlig, för vad extra ger en punkthöjd på en ås? Det är väl alltid en "punkthöjd" på den ås om den är smal? Lika som att man inte måste rita en sänka mellan två höjder, ett dike mellan två närliggande vägar, staket och häck, en minihöjdkurva på en "skogsö" i en myr, en smal sankmark runt en bäck nere i en ravin. Det är vissa saker som är viktigare än andra, och de saker jag nämnde nu är sånt som man som orienterare måste lära sig att det kan vara bortgeneraliserat för läsbarhetens skull, men som heller inte alls är ologiskt att läsa in mellan raderna.

PS 2017-12-23 00:31 #615

Svar till inlägg av Ritarn, 2017-12-23 00:04:

Det där är ju en fråga som är i det närmaste omöjlig att svara på. Kartritning kommer alltid att innehålla ett visst mått av godtycke när det gäller urvalet av detaljer och det gäller väl i synnerhet höjder.

Ritarn 2017-12-23 00:04 #614

Svar till inlägg av Hj, 2017-12-22 13:56:

Nej min fråga gäller inte symbolstorlekar utan punkthöjdernas verkliga höjd i terrängen. Dessa blir ju inte högre för att de är belägna på en redan utritad ås. Om man plockar med dessa så kan man ju också plocka med stenar på 60 cm om de bara är tydliga?

Frågan till Christer kvarstår alltså. -skall tydligt uppstickande höjdtoppar lägre än en meter och belägna på en ås, ritas som punkthöjd?

Jerker 2017-12-22 18:32 #613

Svar till inlägg av insider, 2017-12-21 15:07:

Mitt svar är från mig personligen. Jag har varit medhjälpare till att ta fram SOFT:s symboluppsättning. Anledningen att jag la ner x- antal timmar var att jag själv behövde en mer korrekt version än den OCAD kunde erbjuda, då på våren 2017. Synd att du dissar den för jag använder den med fördel fortfarande idag.

Johan 2017-12-22 17:00 #612

Svar till inlägg av Christer Carlsson, 2017-12-21 17:07:

Om lutande meridianer är det som genererade flest klagomål till SOFT så måste ju allt annat varit väldigt bra.

1207 2017-12-22 14:05 #611

Angående meridianer och kartnorr. För mig är det två saker som stör med sneda meridianer - det ena är rent estetiskt, det ser helt enkelt jäkligt fult ut med sneda meridianer. Den andra delen är att jag har intuitivt en tendens att orientera mig efter kartans/plastfickans långsida (Ingen exakt kompasskurs utan snarare lite på känsla i förhållande till nålen). Ett sätt att hantera det senare problemet utan att rotera kartan är att klippa kartorna parallellt med meridianerna, men det blir förstås ett extra moment det med.

Hj 2017-12-22 13:56 #610

Svar till inlägg av Ritarn, 2017-12-22 09:15:

Du verkar blanda ihop kartsymbolernas måttkrav med naturformationernas dito. De förstnämnda är antingen med på kartan med rätt minsta storlek eller så är de inte det. De är också relativt enkla att följa i svensk terräng, bara man vill. De sistnämnda hänger ihop med kartritarens konstnärsfrihet att förstärka sådant som framträder i naturen och försvaga sådant som är svårupptäckt i tävlingsfart. Här ingår valet att ta med, eller inte ta med, den punkthöjd du undrar över. Är punkthöjden framträdande och tydlig, ta med den. Är den inte särskilt tydlig, avstå att ta med. Väljer du att ta med den så gäller normens mått och då kan du tvingas dra lite i höjdkurvan runt om för att punkthöjden ska bli framträdande även på kartan. I förra normen saknades minsta tillåtna mått mellan punkthöjd och kurva, men givetvis rådde sunt förnuft. I den nya normen är det reglerat med ett bör-krav, vilket någon sa till mig betyder "ska, om du kan". Det betyder att om du inte kan, alltså om det är ont om plats på kartan för att dra isär - ta inte med den då. Särskilt inte om du är tveksam till om den är framträdande i naturen ifrån början.

HenningW 2017-12-22 13:44 #609

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2017-12-22 13:21:

SOFT:s har fortfarande fel. Se #580.

Zerbembasqwibo 2017-12-22 13:21 #608

Men nog är väl softs bäst, näst efter OOM men de tolkar ju normen strikt vad gäller strecklängd medan ocad tolkar mer nära praxis: minsta antal skrap.

insider 2017-12-22 12:17 #607

Svar till inlägg av PS, 2017-12-22 09:12:

Tomten hör bön! :-)

insider 2017-12-22 12:08 #606

Svar till inlägg av Länkmannen, 2017-12-21 23:34:

Ja, det gör den ju! Kan öppnas i Ocad 11. Då återstår frågan, varför duger inte Ocads?

Idrottens fördumning 2017-12-22 09:19 #605

Svar till inlägg av Christer Carlsson, 2017-12-21 17:07:

Hur framträdande kommer kurvbilden att bli i ett grönområde, lägg därtill ett sedvanligt släpstigsystem? Känns som om fördumningen i samhället nu också drabbar vår idrott.

Kurvbildsorientering är ändå så svårt, och ingen kan ju längre se allt på kartan, så håll er till stigarna. Vi måste tänka på nybörjarna. Ok, ska kartorna ritas för nybörjare borde man med dagens kartprogram enkelt tända, släcka eller förändra olika delar av kartan. Har ni undersökt hur elitorienterarna ställer sig till kurvbildsförändringen?

Ritarn 2017-12-22 09:15 #604

Svar till inlägg av Christer Carlsson, 2017-12-21 17:07:

Hej Christer. Bra initiativ att öppna upp för synpunkter om normen. Min fråga är om punkthöjder som ligger på en ås omgiven av tre sidor sluttning, kan tas med även om de är betydligt under 1m sett ifrån den större intilliggande höjden som åsen utgår ifrån? Strikt regeltolkat skall den ju inte tas med men praxis på många kartor de senaste åren har ju varit att redovisa dem. När nu normen tydliggör andra måttkrav så undrar jag om även punkthöjdsstorleken omfattas. Frågan är ju viktig för alla löpare.

PS 2017-12-22 09:12 #603

Svar till inlägg av PS, 2017-12-21 20:27:

Apropå banläggningsprojekt så har förresten OCAD bytt font för siffrorna nu :-)

Inte Vriden 2017-12-22 09:10 #602

Tycker att diskussionen om vridning som uppstått nedan, hur man gör och olika konsekvenser, pekar på just den förvirring jag menar. Att vrida kartan är inte intuitivt och få förstår sig på vad det egentligen är man gör eller hur det ska utföras. Hur många av läsarna här har hängt med i de olika turerna som beskrivs nedan av de duktiga kartritare som kommenterat, och inte ens de verkar förstå varandra riktigt (men jag tvivlar inte ett ögonblick på att resp. signatur för sig hanterar detta korrekt). Men summa summarum, vridningen skapar enbart merarbete och förvirring, inga vinster.

Enligt min mening finns det inga fördelar med att vrida en redan georefererad karta. Kompasskursen/löpriktningen ska tas ut med hjälp av de magnetiska nordlinjerna (601) som ritas in på kartan. Avstånden mellan nordlinjerna är tillräckligt tätt för att ses genom det vridbara kompasshuset på linjalkompasser. Varför skulle man använda papperskanten eller en eventuell kartram?
Tumkompassens nåI vrids in mot den mest närliggande nordlinjen. Det finns dessutom alltid en nordlinje i utkanten av det karterade området så varför skulle man använda papperskanten eller ev. kartram?
Orienteraren använder ju inte heller i praktiken små riktningsorienterade punktsymboler eller små områden med undervegetation (407, 409) för att rikta in kompasshus eller nål.
Däremot viker de flesta orienterare kartan så att enbart aktuell del av kartan är synlig, och då är ju papperskanten oftast borta [eller så har man skapat en helt ny, beroende på hur man ser det :-) ].
Och om man trots allt tror att kartram kan förvilla någon så kan man väl ta bort den. Den är inte obligatorisk!

Det finns så många fördelar med att ha kartan georefererad i samma system genom hela användningsprocessen.

Christer Carlsson 2017-12-22 08:29 #601

Svar till inlägg av Duncan Harris, 2017-12-22 00:17:

Ofcourse a small foot-bridge can be used together with an uncroosable wartercourse, I can´t see any uncertinty about that. To make it more easy too see, the black borderline should be cut on the watercourse.

Duncan Harris 2017-12-22 00:17 #600

Svar till inlägg av Christer Carlsson, 2017-12-20 14:36:

Not a new thing, but unclear to me. Should the small bridge symbol (512 "A small footbridge with no path leading to it is represented with a single dash.") be used with an uncrossable watercourse (301)? An example making this clear would be good.

Länkmannen 2017-12-21 23:34 #599

Svar till inlägg av insider, 2017-12-21 19:09:

Länken finns väl där, eller vad menar du?

Var det inte något med ordningen på färgerna och utskrifter eller tryck som gör att OCADs fil är i princip obrukbar?

PS 2017-12-21 20:27 #598

Svar till inlägg av HenningW, 2017-12-21 12:16:

Jo, det stämmer som du säger. Om man bara använder ett helt "grönt" banläggningsprojekt utan angivet koordinatsystem så kommer OCAD att fråga efter om den ska välja koordinatsystem och vridning utifrån den första bakgrundsfilen man lägger in. Det som ställde till det lite för mig var att jag brukar ha färdiga mallar där jag har mina egna färginställningar klara (OCAD:s nya banläggningsfiler innehåller bara banpåtrycksfärgen). Vad jag inte tänkte på var att min banläggningsmall redan hade ett koordinatsystem utan vridning valt. Det var det som ställde till problem för mig. Dags att göra en ny mall med bara färger men utan koordinatsystem så blir det enklare i fortsättningen :-)

PS 2017-12-21 20:17 #597

Svar till inlägg av HenningW, 2017-12-21 17:04:

Det krävs som sagt att man ritar sankmarkerna minst 10.5 meter på höjden om man ska garantera två hela streck och i praktiken i alla fall 9 meter för att det garanterat ska se ut som en sankmark på kartan efter vridning. Jag tror inte för ett ögonblick att någon kartritare kommer att rita en så bred sankmark som surdrag och ännu mindre att någon kommer låta en helt platt sankmark övergå till surdrag bara för att exempelvis den östra änden råkar vara 8 meter bred. Då tror jag att det är lättare att få dem att överdriva bredden lite. Undantaget är kanske om det är trångt mellan två höjder. I ett sådana fall har jag nog själv låtit sankmarken övergå i surdrag några gånger.

insider 2017-12-21 19:09 #596

Svar till inlägg av HenningW, 2017-12-21 18:02:

Länken till SOFTs symboluppsättning har tydligen hastigt och lustigt försvunnit. Bra!
Mindre bra att jag nu får jobbet att backa tillbaka till Ocads originaluppsättning eftersom jag dumt nog bytte från Ocads när SOFTs kom.

HenningW 2017-12-21 18:02 #595

Svar till inlägg av insider, 2017-12-21 17:23:

Närmare bestämt http://www.svenskorientering.se/globalassets/svenska-orienteringsforbundet/arrangera/kartfragor/symboluppsattning/20170608_symboluppsattning_isom_2017_ocad_12.ocd
Däremot hittar jag ingen länk till OCAD:s egen symbolfil.

insider 2017-12-21 17:23 #594

Svar till inlägg av HenningW, 2017-12-21 16:58:

SOFTs symboluppsättning:
http://www.svenskorientering.se/Arrangera/kartfragor/stoddokumentochfiler/

Christer Carlsson 2017-12-21 17:07 #593

Jag får väl kommentera lita av det som skrivits:
värnet/skrevans minimimått tar jag med mej, 30 m känns orimligt långt.
Meridianernas lutning kommer jag inte att sätta upp på min lista, här hade vi ju ett egetpåhittat undantag fram tom i våras, kritiserat både inom landet och interationellt. Jag tror att dom lutande meridianernas förbannelse var det som genererade flest klagomål till SOFT, bl.a.
från flera flitiga skribenter i detta forum. ¨
Att skapa en mindre framträdande hjälpkurva var ett av huvuduppgifterna vid uppstarten av framtagandet av ISOM 2017, in i det sista fanns flera olika förslag och till slut blev det det förslag som var minst ändring mot tidigare som antogs, andra förslag var 50% brun tunn linje, prickad linje, och streckad linje med bredd 0,07mm.
Orsaken till uppdraget om en mindre tydlig hjälpkurva kom utifrån att det ska vara lättare att se hur brant en sluttning är (dvs hjälpkurvan ska inte ge en villfarelse av att att sluttningen är högre/brantare.

HenningW 2017-12-21 17:04 #592

Svar till inlägg av PS, 2017-12-21 16:29:

Det enklaste är nog att du (och alla orienterare) lär sig att ett "surdrag" kan vara 7 m brett (ca 5 m enligt kartnormen). Bredden brukar ju variera. Man har ju valt en praktisk lösning i normen.

HenningW 2017-12-21 16:58 #591

Svar till inlägg av insider, 2017-12-21 15:07:

IOF tar inget ansvar för symboluppsättningarna utan bara Kartnormen. OCAD har upphovsrärr för ocd-symbolfilerna. Jag kan inte se att de kan laddas ner sparat från hemsidan. De följer med vid installation och uppdatering av OCAD-programmen. Första versionen nya symbolerna var inte bra men den nyaste (2017-11-20) verkar vara felfri Exempelvis fanns bara hårdgjord yta och sjö med konturlinje. Det finns ingen uppdateringshistorik för symbolfilerna.
Efter IOF:s senaste uppdatering av kontrollbeskrivningar http://orienteering.org/wp-content/uploads/2010/12/control-description-a4-pages_copy.pdf har OCAD uppdaterat symbolfilerna för banläggning. Nya filerna har datum 2017-12-06.